En egen sopstation

Jag vet vad jag önskar mig i julklapp i år. En liten sop-press jag kan ha på innergården med en typ 1500 liters behållare. Det är så sjukt långt till sophuset! Som om inte det vore nog så är verkligheten sådan att man drar sig in i det längsta, gärna tills man har samlat en sex-sju påsar, innan man orkar massa sig dit. Krävs en extrem råstyrka att orka bära så mycket på samma gång. Tur att jag besitter sådan.

Om man pressar en soppåse i en maskin så lär inte utkomsten bli större än typ ett mjölkpaket, alltså 1½ liter. Alltså borde jag få plats med cirka tusen soppåsar i behållaren. Wohoo! Detta betyder att jag slipper gå till sophuset på säkert två år! Dessvärre behöver jag nog montera ner taket och hyra lyftkran när behållaren blivit full, och så kanske det luktar lite mysko efter ett tag. Nää, jag får nog stryka soppressen från önskelistan och istället börja spola ner så mycket sopor som möjligt i toaletten. Det kanske iallafall kan halvera antalet vändor till sophuset.


En annan sak som inte alls har med sopor att göra: Jag har prövat att ha en lugn favoritlåt som alarm på mobilen när den ringer på morgonen. Det e ganska skönt de första två mornarna, sedan börjar man mer och mer hata den. Det är inte riktigt samma som Radio Rix-syndromet då man genom att spela upp en låt tillräckligt många gånger börjar tröttna på den. Detta har nog mer att göra med att med att jag börjar associerar låten med något av det sämsta jag vet - att vakna på morgonen. Dessutom spelas den uteslutande upp på mornarna då jag i princip hatar allting förutom mina barn. Så vill du förstöra en bra låt, använd den som alarm på morgonen!

Har hört att dom använder det som en slags tortyrmetod på guantanamo, eller var det var. De spelar samma låt på repeat i flera dagar och tillslut blir man dum i huvudet. Undra om det är sant.