Att döda en spindel

Magsjuka och feber och två understimulerade ungar som gnäller i varsitt öra på mig. Hurra för livet!

Utan att egentligen veta riktigt varför så kom jag precis att tänka på när jag mördade en stor spindel inne på toa för nåt år sen. Det var sommar, Jennie stod å lagade mat i köket och Kajsa var ganska nyfödd. En annan grej som var ny var min lilla burk med pepparspray som jag nu fick tillfälle att testa. Gillar inte spindlar riktigt så det kändes som en fantastisk idé just då.

Smög in på toa och sprayade någon sekund på spindeln som satt uppe i taket ovanför badkaret och försvann sen snabbt ut. Damn vad det luktade i hela lägenheten sen. Det stack i ögon och hals när man andades, även fast toadörren var stängd och man var i ett helt annat rum. Fick fly fältet med stackars Kajsa, men ännu mer synd var det kanske om Jennie som fick stå kvar vid sin matlagning och försöka andas genom sin t-shirt. Blev en riktigt schysst orange fläck i taket också som vägrade försvinna även med diverse borttagningsmedel.

Hur som helst, spindeln dog och fläcken försvann av sig själv efter någon månad. Ger detta tillvägagångssätt fem hattar av tre möjliga tårtor. Rekommenderas!

En bra morgon!

Haha, det var så jävla roligt på Hajen (en mataffär). Ett syskonpar på kanske sju och tio år kommer gåendes utanför kassorna och den äldre av dom håller om den yngre som ser vääääldigt kissnödig ut. Hon nästan haltar.

Fråga mig inte varför, men dom går till kassan allra längst bort där jag står, och frågar kassörskan var toan ligger. Dom får till svar att den ligger precis vid ingången, som dom precis gått förbi. Det är nu det roliga börjar, jag går bakom dom påväg ut mot toa, och när dom kommer fram så går dom förbi toan och vidare mot en annan dörr som leder in till det hemliga rummet där alla pantburkar hamnar. Samtidigt som dom står och rycker i den låsta dörren får jag syn på världens långsammaste farbror som segar sig fram mot toaletten. Och det var fantastiskt kul att när barnen inser att dom står och rycker i fel dörr, och vänder sig om för att leta upp toadörren, så ser dom en gammal gubbe stega in på den enda toaletten i närheten. Jag log hela vägen till bilen.

Ännu bättre blev det påväg hem. Detta var på förmiddagen vid tio-tiden, och vid sidan av vägen ser jag en sleten och antagligen jävligt bakfull hårdrockare som cyklar på en asliten barncykel. Hahah såg ut som en cirkusapa när han trampade som en galning så att knäna nästan slog i hakan. Det stripiga håret nästan släpade i marken där han susade fram i fyra kilometer i timmen. Made my day :)

Det sämsta jag läst sen igår.

Nu får jag äta upp det jag tidigare skrivit om Nigeria. Vi är tydligen inte så mycket bättre själva, och min officiella åsikt är nu att Sverige också bör tas bort från kartan och förpassas till sagoböckerna istället.

"Molgan ska ha varit 120—130 centimeter lång, haft långt hår till knäna, burit vita byxor och brutit på norska, enligt vad mannen berättade i förhör"

Aahahahahuuhuuubuuhuuu jag gråter. Hur kunde han frias? Nämndemännen måste ju vara seriefigurer själva. Och haft en rejäl groggfrukost denna morgonen.

Jag hade en bra titel, men jag kommer inte ihåg vad det var.

Det hände en grej nyss, och jag satt och funderade en stund vad jag skulle säga till mitt försvar, men kommer inte på någonting annat att skylla på än mitt dåliga minne. Det är iofs ingen dålig sak att skylla på, för det är inte slarv som så många förknippar det med, utan det är fan en jävligt jobbig åkomma att dras med.

Jag vet inte hur många läkarbesök, årsdagar och annat man fått massa bashing för att man varit slarvig och glömt. Även mindre saker, varje dag, som att t.ex plocka in frukosten eller skriva detdär mailet som var så bråttom med får man ju tvingas leva med att glömma av. Skulle gärna vilja dra upp fler exempel men jag kommer inte ihåg några (ho ho).

Slarv säger de flesta, jag säger sjukdom och tycker försäkringskassan kan komma hit och dumpa en skottkärra med pengar över mig. Helst sedlar.

Iallafall, nu till saken. Jag hoppar en bit in i anekdoten av skäl ni snart kommer bli varse om. Sitter framför datorn och tycker mig höra ett svagt brus från någonstans. Tar av mig hörlurarna ordentligt och stänger locket på den bärbara samt försätter den ena stationära i sleep-läge. Nu har visserligen detdär bruset jag hörde redan försvunnit, men det var ändå skönt att susandet från de två datorerna försvann och det blev nästan knäpptyst. Har vid dethär laget redan glömt av bruset jag först hörde, och som jag innerst inne vet inte ens kom från någon av datorerna, men jag återgår ändå till det jag höll på med framför datorn - vad det nu var. Efter en ganska kort stund hör jag ett knäppande från ett annat rum. Tänkte först att det var ett element, men nej, det låter inte som ett element. Reser mig upp och smyger ut ur rummet med knuten näve, redo att möta eventuella inbrottstjuvar som står å knäpper fingrarna åt varandra. Men väldigt snart möts jag istället av en behaglig doft som blir en påminnelse om att jag satte på en kastrull med te-vatten för en sisådär tjugo minuter sedan.

Aha, detdär knäppandet har jag hört förr! Det är ju när all vätska har försvunnit från en kastrull man glömt på plattan, vilket faktiskt bara var ett par veckor sedan jag gjorde sist. Nu har jag gjort det igen, och denna gången hade jag dessutom haft tepåsen i kastrullen medans vattnet både kokade upp och bort vilket gjorde botten ännu svartare än förra gången.









Här kommer en bild på spektaklet.

Någon som har ett bra tips på hur man får bättre minne? Jag har inget emot starka droger eller våldsamma lösningar. Det måste bli en bättring på detta, och det snarast!