Det händer inte allt för sällan att flummiga tankar passerar den grå klumpen mellan mina öron, och jag tänker att detta ska jag blogga om! Men sex gånger av tio glömmer jag helt bort det. Tre gånger av tio kommer jag iallfall ihåg att det var något jag skulle skriva om på bloggen, men jag vet fan inte vad. Idag måste jag ha käkat mycket vitaminer eller nåt, för en hel drös med minnen föll över mig på en gång.
Det första var när min polare ringde mig för ett tag sedan och ville ha tag i en annan polares mobilnummer. Jag kunde det inte i huvudet så jag fick leta upp mobilen för att kika i kontaktlistan där. Men mobben låg inte på skrivbordet vid datorn som den brukar. Tog en snabb sväng förbi vardagsrumsbordet medans kompisen i andra änden tjötade om ditten och datten, men där låg den inte heller. Inte förrens jag varit en vända i köket och sedan återgått till att leta vid skrivbordet igen kom jag på att jag ju faktiskt pratade i mobilen. Min elaka vän skrattade åt mig :(
Man börjar bli gammal....
Det märks på min vuxenpoänglista. Jag har så sjukt många poäng nu. Häromdagen skurade jag tillexempel golven här hemma. Helt frivilligt, trots att jag bara är 27 år gammal :) Och för inte så längesen skapade jag sås (ni som tänker snuskiga tankar nu får automatiskt -1000 vuxenpoäng, suckers!). Det var alltså sås med ingredienser 'n shit. Jag blev så stolt över mitt lilla mästerverk att jag slog mig för bröstet och dansade en liten dans. Ungefär som en grottmänniska som precis skapat eld för första gången i världshistorien.
Jag kan dock ha fått några minuspoäng nyss när jag torkade av köksbordet efter middagen. Till melodin "Bad moon rising" sjöng jag "Jag har brööööötit röven" för mig själv. Det passar liksom inte ens in. Men det är Kevin som har smittat av sig med sitt rövsnack. Allting är röv nu för tiden. När vi satt och åt fes han och sa "Nu kom röven!!", varpå han fnissade och avslutade med ett "Pappaaaa.... Luktar det röv i köket nu?".
Sådan mor sådan son, moahaha..
Nu vet jag inte om jag ska gå och äta eller bajsa. Det är en underlig känsla att vara riktigt hungrig och riktigt bajsnödig samtidigt. Jag är rädd för att om jag går och bajsar först så kommer jag att dö av svält, falla ihop på toagolvet med en alldeles för kort ruta papper i handen och en klick bajs på benet. Nu försvann dessutom min matlust så problemet är löst!
09 mars 2009
19 februari 2009
Att döda en spindel
Magsjuka och feber och två understimulerade ungar som gnäller i varsitt öra på mig. Hurra för livet!
Utan att egentligen veta riktigt varför så kom jag precis att tänka på när jag mördade en stor spindel inne på toa för nåt år sen. Det var sommar, Jennie stod å lagade mat i köket och Kajsa var ganska nyfödd. En annan grej som var ny var min lilla burk med pepparspray som jag nu fick tillfälle att testa. Gillar inte spindlar riktigt så det kändes som en fantastisk idé just då.
Smög in på toa och sprayade någon sekund på spindeln som satt uppe i taket ovanför badkaret och försvann sen snabbt ut. Damn vad det luktade i hela lägenheten sen. Det stack i ögon och hals när man andades, även fast toadörren var stängd och man var i ett helt annat rum. Fick fly fältet med stackars Kajsa, men ännu mer synd var det kanske om Jennie som fick stå kvar vid sin matlagning och försöka andas genom sin t-shirt. Blev en riktigt schysst orange fläck i taket också som vägrade försvinna även med diverse borttagningsmedel.
Hur som helst, spindeln dog och fläcken försvann av sig själv efter någon månad. Ger detta tillvägagångssätt fem hattar av tre möjliga tårtor. Rekommenderas!
Utan att egentligen veta riktigt varför så kom jag precis att tänka på när jag mördade en stor spindel inne på toa för nåt år sen. Det var sommar, Jennie stod å lagade mat i köket och Kajsa var ganska nyfödd. En annan grej som var ny var min lilla burk med pepparspray som jag nu fick tillfälle att testa. Gillar inte spindlar riktigt så det kändes som en fantastisk idé just då.
Smög in på toa och sprayade någon sekund på spindeln som satt uppe i taket ovanför badkaret och försvann sen snabbt ut. Damn vad det luktade i hela lägenheten sen. Det stack i ögon och hals när man andades, även fast toadörren var stängd och man var i ett helt annat rum. Fick fly fältet med stackars Kajsa, men ännu mer synd var det kanske om Jennie som fick stå kvar vid sin matlagning och försöka andas genom sin t-shirt. Blev en riktigt schysst orange fläck i taket också som vägrade försvinna även med diverse borttagningsmedel.
Hur som helst, spindeln dog och fläcken försvann av sig själv efter någon månad. Ger detta tillvägagångssätt fem hattar av tre möjliga tårtor. Rekommenderas!
12 februari 2009
En bra morgon!
Haha, det var så jävla roligt på Hajen (en mataffär). Ett syskonpar på kanske sju och tio år kommer gåendes utanför kassorna och den äldre av dom håller om den yngre som ser vääääldigt kissnödig ut. Hon nästan haltar.
Fråga mig inte varför, men dom går till kassan allra längst bort där jag står, och frågar kassörskan var toan ligger. Dom får till svar att den ligger precis vid ingången, som dom precis gått förbi. Det är nu det roliga börjar, jag går bakom dom påväg ut mot toa, och när dom kommer fram så går dom förbi toan och vidare mot en annan dörr som leder in till det hemliga rummet där alla pantburkar hamnar. Samtidigt som dom står och rycker i den låsta dörren får jag syn på världens långsammaste farbror som segar sig fram mot toaletten. Och det var fantastiskt kul att när barnen inser att dom står och rycker i fel dörr, och vänder sig om för att leta upp toadörren, så ser dom en gammal gubbe stega in på den enda toaletten i närheten. Jag log hela vägen till bilen.
Ännu bättre blev det påväg hem. Detta var på förmiddagen vid tio-tiden, och vid sidan av vägen ser jag en sleten och antagligen jävligt bakfull hårdrockare som cyklar på en asliten barncykel. Hahah såg ut som en cirkusapa när han trampade som en galning så att knäna nästan slog i hakan. Det stripiga håret nästan släpade i marken där han susade fram i fyra kilometer i timmen. Made my day :)
Fråga mig inte varför, men dom går till kassan allra längst bort där jag står, och frågar kassörskan var toan ligger. Dom får till svar att den ligger precis vid ingången, som dom precis gått förbi. Det är nu det roliga börjar, jag går bakom dom påväg ut mot toa, och när dom kommer fram så går dom förbi toan och vidare mot en annan dörr som leder in till det hemliga rummet där alla pantburkar hamnar. Samtidigt som dom står och rycker i den låsta dörren får jag syn på världens långsammaste farbror som segar sig fram mot toaletten. Och det var fantastiskt kul att när barnen inser att dom står och rycker i fel dörr, och vänder sig om för att leta upp toadörren, så ser dom en gammal gubbe stega in på den enda toaletten i närheten. Jag log hela vägen till bilen.
Ännu bättre blev det påväg hem. Detta var på förmiddagen vid tio-tiden, och vid sidan av vägen ser jag en sleten och antagligen jävligt bakfull hårdrockare som cyklar på en asliten barncykel. Hahah såg ut som en cirkusapa när han trampade som en galning så att knäna nästan slog i hakan. Det stripiga håret nästan släpade i marken där han susade fram i fyra kilometer i timmen. Made my day :)
07 februari 2009
Det sämsta jag läst sen igår.
Nu får jag äta upp det jag tidigare skrivit om Nigeria. Vi är tydligen inte så mycket bättre själva, och min officiella åsikt är nu att Sverige också bör tas bort från kartan och förpassas till sagoböckerna istället.
"Molgan ska ha varit 120—130 centimeter lång, haft långt hår till knäna, burit vita byxor och brutit på norska, enligt vad mannen berättade i förhör"
Aahahahahuuhuuubuuhuuu jag gråter. Hur kunde han frias? Nämndemännen måste ju vara seriefigurer själva. Och haft en rejäl groggfrukost denna morgonen.
"Molgan ska ha varit 120—130 centimeter lång, haft långt hår till knäna, burit vita byxor och brutit på norska, enligt vad mannen berättade i förhör"
Aahahahahuuhuuubuuhuuu jag gråter. Hur kunde han frias? Nämndemännen måste ju vara seriefigurer själva. Och haft en rejäl groggfrukost denna morgonen.
Jag hade en bra titel, men jag kommer inte ihåg vad det var.
Det hände en grej nyss, och jag satt och funderade en stund vad jag skulle säga till mitt försvar, men kommer inte på någonting annat att skylla på än mitt dåliga minne. Det är iofs ingen dålig sak att skylla på, för det är inte slarv som så många förknippar det med, utan det är fan en jävligt jobbig åkomma att dras med.
Jag vet inte hur många läkarbesök, årsdagar och annat man fått massa bashing för att man varit slarvig och glömt. Även mindre saker, varje dag, som att t.ex plocka in frukosten eller skriva detdär mailet som var så bråttom med får man ju tvingas leva med att glömma av. Skulle gärna vilja dra upp fler exempel men jag kommer inte ihåg några (ho ho).
Slarv säger de flesta, jag säger sjukdom och tycker försäkringskassan kan komma hit och dumpa en skottkärra med pengar över mig. Helst sedlar.
Iallafall, nu till saken. Jag hoppar en bit in i anekdoten av skäl ni snart kommer bli varse om. Sitter framför datorn och tycker mig höra ett svagt brus från någonstans. Tar av mig hörlurarna ordentligt och stänger locket på den bärbara samt försätter den ena stationära i sleep-läge. Nu har visserligen detdär bruset jag hörde redan försvunnit, men det var ändå skönt att susandet från de två datorerna försvann och det blev nästan knäpptyst. Har vid dethär laget redan glömt av bruset jag först hörde, och som jag innerst inne vet inte ens kom från någon av datorerna, men jag återgår ändå till det jag höll på med framför datorn - vad det nu var. Efter en ganska kort stund hör jag ett knäppande från ett annat rum. Tänkte först att det var ett element, men nej, det låter inte som ett element. Reser mig upp och smyger ut ur rummet med knuten näve, redo att möta eventuella inbrottstjuvar som står å knäpper fingrarna åt varandra. Men väldigt snart möts jag istället av en behaglig doft som blir en påminnelse om att jag satte på en kastrull med te-vatten för en sisådär tjugo minuter sedan.
Aha, detdär knäppandet har jag hört förr! Det är ju när all vätska har försvunnit från en kastrull man glömt på plattan, vilket faktiskt bara var ett par veckor sedan jag gjorde sist. Nu har jag gjort det igen, och denna gången hade jag dessutom haft tepåsen i kastrullen medans vattnet både kokade upp och bort vilket gjorde botten ännu svartare än förra gången.
Här kommer en bild på spektaklet.
Någon som har ett bra tips på hur man får bättre minne? Jag har inget emot starka droger eller våldsamma lösningar. Det måste bli en bättring på detta, och det snarast!
Jag vet inte hur många läkarbesök, årsdagar och annat man fått massa bashing för att man varit slarvig och glömt. Även mindre saker, varje dag, som att t.ex plocka in frukosten eller skriva detdär mailet som var så bråttom med får man ju tvingas leva med att glömma av. Skulle gärna vilja dra upp fler exempel men jag kommer inte ihåg några (ho ho).
Slarv säger de flesta, jag säger sjukdom och tycker försäkringskassan kan komma hit och dumpa en skottkärra med pengar över mig. Helst sedlar.
Iallafall, nu till saken. Jag hoppar en bit in i anekdoten av skäl ni snart kommer bli varse om. Sitter framför datorn och tycker mig höra ett svagt brus från någonstans. Tar av mig hörlurarna ordentligt och stänger locket på den bärbara samt försätter den ena stationära i sleep-läge. Nu har visserligen detdär bruset jag hörde redan försvunnit, men det var ändå skönt att susandet från de två datorerna försvann och det blev nästan knäpptyst. Har vid dethär laget redan glömt av bruset jag först hörde, och som jag innerst inne vet inte ens kom från någon av datorerna, men jag återgår ändå till det jag höll på med framför datorn - vad det nu var. Efter en ganska kort stund hör jag ett knäppande från ett annat rum. Tänkte först att det var ett element, men nej, det låter inte som ett element. Reser mig upp och smyger ut ur rummet med knuten näve, redo att möta eventuella inbrottstjuvar som står å knäpper fingrarna åt varandra. Men väldigt snart möts jag istället av en behaglig doft som blir en påminnelse om att jag satte på en kastrull med te-vatten för en sisådär tjugo minuter sedan.
Aha, detdär knäppandet har jag hört förr! Det är ju när all vätska har försvunnit från en kastrull man glömt på plattan, vilket faktiskt bara var ett par veckor sedan jag gjorde sist. Nu har jag gjort det igen, och denna gången hade jag dessutom haft tepåsen i kastrullen medans vattnet både kokade upp och bort vilket gjorde botten ännu svartare än förra gången.
Här kommer en bild på spektaklet.
Någon som har ett bra tips på hur man får bättre minne? Jag har inget emot starka droger eller våldsamma lösningar. Det måste bli en bättring på detta, och det snarast!
30 januari 2009
Dagens lunch!
Dagens viktväktar-lunch. Innehåller det mesta från näringspyramiden, förutom brunsås.Till efterrätt snowballade jag farinsocker. Alltså, godis är gott. Men man vill ju inte ha hål i tänderna!
29 januari 2009
Min dag i bilder
Hej jag har precis vaknat
Men jag är inte den som är den, jag gör någonting åt det!
Hey ladies26 januari 2009
En bra start på dagen
Lämnade ungarna på dagis vid 9-tiden. Hade planerat att åka till banken för att byta ut dosan till internetbanken men såklart hade jag glömt den på hallgolvet så jag fick åka hem igen och hämta den. Åkte till banken och möttes vid entrén av skylt som talade om för mig att banken minsann har sovmorgon till tio. Men ingen skada skedd, jag hittade på att jag var i akut behov av müsli och passade på att åka och handla medans klockan tickade. Nu är jag ganska nyss hemkommen och det var faktiskt ganska komiskt att kliva in i köket för att upptäcka att jag glömt plocka undan frukosten från imorse, och sekunderna senare inse att jag också glömt köpa müsli.
Nu ska jag åka till banken för det tro fan att jag glömde åka där förbi på vägen hem från affären!!
Nu ska jag åka till banken för det tro fan att jag glömde åka där förbi på vägen hem från affären!!
23 januari 2009
Mojen geten hästen
Fläsksvål. Smaka på namnet.. Fläsk.. Svål...
Namnet fullkomligt strålar ut en känsla av att man inte bör stoppa dessa torra vad-det-nu-är-för-något i käften. Vad fan är det egentligen? Antagligen det som blir över efter att man skurit bort de fina köttstyckena från grisen, och malt ner de lite mindre fina bitarna till köttfärs, för att slutligen slafsa ihop det sista krafset till korv. Vad har vi kvar sen? Typ tryne och hud.
Skit samma, det är ganska gott och innehåller inga kolhydrater, vilket förutom att vara ganska ovanligt i snacksfamiljen, även är bra för mig som är diabetiker. Innehåller mycket salt också, kanske för att hämma bildande av larver.
Käkade en halv påse förra helgen vilket med saltets fina egenskaper förvandlade mina två röda fladdrande köttstycken mellan haka och nos till två ömmande dåliga, men ack väl omsorsfullt torkade, papier maché-kopior av mina ordinarie läppar. Nåväl. Det lyckades iallafall fastna en bit innanför tandköttet som om fläsksvålen egentligen var ett förklätt popcorn. Försökte pilla bort med naglar och tunga men det satt där det skulle och verkade inte ha några planer på att flytta.
Vid tandborstningen på kvällen hade jag glömt bort min nya kamrat och gick och la mig utan att tänka mer på den. Nu i veckan har jag flera gånger känt honom sitta där uppe i tandköttet mellan två tänder. Jag tror det kan ha varit mojen som gjort sig tillkänna för tredje gången. Jag är nästan säker på det. Varje gång jag med tungan känt mojen sitta och skava i käften har jag med mina sorliga ursäkter till naglar försökt riva loss fanskapet. Problemet är bara att jag inte kunnat lista ut exakt var någonstans tungan varit och pillat. Även om jag koncentrerar mig och nuddar mojen med tungspetsen samtidigt som jag med ett finger försöker härleda mig fram längs med tungan till bunkern där min fläskiga vän sökt ro för att kunna skrapa bort den med nageln (EeEEk) så har jag inte lyckats pricka rätt. Det har varit många enerverande tillfällen vill jag lova. Tandborstning har inte hjälpt och igår var jag helt säker på att det jag kände med tungan bara var ett vasst hörn av en skadad tand.
Men jag gav inte upp! Idag, en hel vecka senare, lyckades jag tandtråda bort fanskapet och jag skojar inte när jag säger att den såg ut exakt som mojen. Trodde den skulle vara brun, grön och geggig vid denna tidpunkt men den var hård och fin som en alldeles färsk fläsksvål. Antar att saltet bevarat den väl.
Har ni förresten läst om rånaren i Nigeria som förvandlade sig till en get? En get som dock inte lyckades undkomma lagens långa arm och således sitter i säkert förvar hos polisen nu. Jag vet inte vad jag ska säga, men hade jag varit en trollkarl hade jag för det första inte rånat en bank, utan istället trollat fram pengar. Hade det inte gått hade jag inte heller förvandlat mig till en get om jag hade Kling och Klang i hasorna, utan kanske till ett djur med egenskaper mer anpassade för flykt. Vad kan getter göra förutom att äta gräs jävligt bra? Inte ett skit, just det. Jag hade förvandlat mig till en örn. Men om jag hade varit så sjukt stressad att jag råkat svinga trollspöt åt fel håll eller snubblat med tungan på de svåra trollformlerna och blivit en get så hade jag ändå trollat mig ur fängelset ganska snart.
Nästa riksdagsval ska jag ta reda på hur de olika partierna står i Nigeria-frågan. Alltså för eller emot Nigeria. Jag är starkt emot och tycker vi ska rösta bort dem från världen eller iallafall världskartan. Sätt dit nåt roligt istället. Kanske en bild på en häst :)
Namnet fullkomligt strålar ut en känsla av att man inte bör stoppa dessa torra vad-det-nu-är-för-något i käften. Vad fan är det egentligen? Antagligen det som blir över efter att man skurit bort de fina köttstyckena från grisen, och malt ner de lite mindre fina bitarna till köttfärs, för att slutligen slafsa ihop det sista krafset till korv. Vad har vi kvar sen? Typ tryne och hud.
Skit samma, det är ganska gott och innehåller inga kolhydrater, vilket förutom att vara ganska ovanligt i snacksfamiljen, även är bra för mig som är diabetiker. Innehåller mycket salt också, kanske för att hämma bildande av larver.
Käkade en halv påse förra helgen vilket med saltets fina egenskaper förvandlade mina två röda fladdrande köttstycken mellan haka och nos till två ömmande dåliga, men ack väl omsorsfullt torkade, papier maché-kopior av mina ordinarie läppar. Nåväl. Det lyckades iallafall fastna en bit innanför tandköttet som om fläsksvålen egentligen var ett förklätt popcorn. Försökte pilla bort med naglar och tunga men det satt där det skulle och verkade inte ha några planer på att flytta.
Vid tandborstningen på kvällen hade jag glömt bort min nya kamrat och gick och la mig utan att tänka mer på den. Nu i veckan har jag flera gånger känt honom sitta där uppe i tandköttet mellan två tänder. Jag tror det kan ha varit mojen som gjort sig tillkänna för tredje gången. Jag är nästan säker på det. Varje gång jag med tungan känt mojen sitta och skava i käften har jag med mina sorliga ursäkter till naglar försökt riva loss fanskapet. Problemet är bara att jag inte kunnat lista ut exakt var någonstans tungan varit och pillat. Även om jag koncentrerar mig och nuddar mojen med tungspetsen samtidigt som jag med ett finger försöker härleda mig fram längs med tungan till bunkern där min fläskiga vän sökt ro för att kunna skrapa bort den med nageln (EeEEk) så har jag inte lyckats pricka rätt. Det har varit många enerverande tillfällen vill jag lova. Tandborstning har inte hjälpt och igår var jag helt säker på att det jag kände med tungan bara var ett vasst hörn av en skadad tand.
Men jag gav inte upp! Idag, en hel vecka senare, lyckades jag tandtråda bort fanskapet och jag skojar inte när jag säger att den såg ut exakt som mojen. Trodde den skulle vara brun, grön och geggig vid denna tidpunkt men den var hård och fin som en alldeles färsk fläsksvål. Antar att saltet bevarat den väl.
Har ni förresten läst om rånaren i Nigeria som förvandlade sig till en get? En get som dock inte lyckades undkomma lagens långa arm och således sitter i säkert förvar hos polisen nu. Jag vet inte vad jag ska säga, men hade jag varit en trollkarl hade jag för det första inte rånat en bank, utan istället trollat fram pengar. Hade det inte gått hade jag inte heller förvandlat mig till en get om jag hade Kling och Klang i hasorna, utan kanske till ett djur med egenskaper mer anpassade för flykt. Vad kan getter göra förutom att äta gräs jävligt bra? Inte ett skit, just det. Jag hade förvandlat mig till en örn. Men om jag hade varit så sjukt stressad att jag råkat svinga trollspöt åt fel håll eller snubblat med tungan på de svåra trollformlerna och blivit en get så hade jag ändå trollat mig ur fängelset ganska snart.
Nästa riksdagsval ska jag ta reda på hur de olika partierna står i Nigeria-frågan. Alltså för eller emot Nigeria. Jag är starkt emot och tycker vi ska rösta bort dem från världen eller iallafall världskartan. Sätt dit nåt roligt istället. Kanske en bild på en häst :)
22 januari 2009
Gör mig rik så ska ni få se något roligt
Ibland är man riktigt korkad.
Jag fick en simpsons-mugg i julklapp. Den är både snygg och praktisk. Det är en såndär med dubbla väggar med vatten mellan. Även Homer himself flyter omkring där som en klaustrofobisk akvariefisk och försöker jaga duff-burkar. Man ställer muggen i frysen tills vattnet frusit, och sedan håller den drickan kall och go, vilket kanske inte behövs nu på vintern, men jag använder den ändå för den är så kunglig. Iallafall hade muggen stått vid datorn en stund medans jag och barnen åt kvällsmat i köket, och när jag återvände till den så hade vattnet mellan väggarna börjat tina så att Homer ska kunna få tag i burkarna. Det är ju annars omöjligt när vattnet är fruset. För att testa om vattnet hade tinat så tog jag upp muggen och skakade lite på den. Det var kanske inte mitt bästa ninjatrick eftersom muggen inte var tom. Jaja, datorn behöver bada ibland den också.
Har ni hört "Rusningstrafik" med Lars Winnerbäck? Mycket bra låt, men vad som slår mig är de allra första raderna i sången.
"Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står,
väntande i tunnelbanedån.
Ja dom som skulle vara fredssymboler skiter på perrongen,
och jag förstår.
Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån."
När jag blir rik ska jag köpa en jetpack till honom, så skall vi se om han är man för sina ord. Beskriver inte detta närmare utan uppmanar istället alla att använda sin fantasi. Klicka på bilden så den blir större förresten :)
Jag fick en simpsons-mugg i julklapp. Den är både snygg och praktisk. Det är en såndär med dubbla väggar med vatten mellan. Även Homer himself flyter omkring där som en klaustrofobisk akvariefisk och försöker jaga duff-burkar. Man ställer muggen i frysen tills vattnet frusit, och sedan håller den drickan kall och go, vilket kanske inte behövs nu på vintern, men jag använder den ändå för den är så kunglig. Iallafall hade muggen stått vid datorn en stund medans jag och barnen åt kvällsmat i köket, och när jag återvände till den så hade vattnet mellan väggarna börjat tina så att Homer ska kunna få tag i burkarna. Det är ju annars omöjligt när vattnet är fruset. För att testa om vattnet hade tinat så tog jag upp muggen och skakade lite på den. Det var kanske inte mitt bästa ninjatrick eftersom muggen inte var tom. Jaja, datorn behöver bada ibland den också.
Har ni hört "Rusningstrafik" med Lars Winnerbäck? Mycket bra låt, men vad som slår mig är de allra första raderna i sången."Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står,
väntande i tunnelbanedån.
Ja dom som skulle vara fredssymboler skiter på perrongen,
och jag förstår.
Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån."
När jag blir rik ska jag köpa en jetpack till honom, så skall vi se om han är man för sina ord. Beskriver inte detta närmare utan uppmanar istället alla att använda sin fantasi. Klicka på bilden så den blir större förresten :)
19 januari 2009
Helvetet i miniatyr (Okej jag överdrev)
Min gryningssimulator gick sönder. Klockans digitala siffror saknade det nedre vänstra strecket så jag lämnade tillbaka den. Det var riktigt störande häromdagen när jag som vanligt hade försovit mig, trots alarm på både lampfan och mobilen. Slängde ett getöga mot klockan och såg att det stod 09:16. Bara en och en halv timma senare än tänkt och kallsvetten kom som ett brev på posten. Barnen började på dagis för en kvart sen. Orkade verkligen inte stressa eftersom hur jag än gjorde skulle vi komma försent. Klev upp och funderade lite på hur jag skulle lösa situationen, men det bästa jag kunde komma på var att lägga mig i fosterställning på golvet i köket och hoppas på att allting skulle gå över. Om jag ligger där i ett år så kommer alla ha glömt denna dagen tänkte jag.
Nej, det gjorde jag inte. Men det var inte långt ifrån. Att ringa till dagis och säga att barnen är sjuka brukar ju fungera, men då skall man ringa innan klockan åtta så att det inte beställs någon lunch till dem i onödan. Annars blir fröknarna arga på pappa Patric. Kliade mig i huvudet, yrvaken och ganska nollställd, och stapplade ut till köket.
Emotionell härdsmälta! Klockan i köket avslöjade att klockan på lampan visade söndriga siffror! Nian jag sett var egentligen en åtta och jag hade över 40 minuter på mig att ge barnen mat och släpa iväg dem till dagis. Glädjen var större än den vånda jag kände inför stressmomenten som plötsligt uppenbarat sig och jag såg ljuset i slutet av tunneln samtidigt som änglakören spelade temat till Mission Impossible. Slängde ihop en frukost till barnen på ungefär -hur kort tid som helst- och påklädningen gick över förväntan. Ett litet bakslag när vi kom ut på parkeringen och jag hade fått frost på insidan av framrutan. Satt och väntade en stund på att fläkten skulle göra sitt, men det tog jävligt lång tid och nu blev jag svettig igen. Kom hyfsat i tid till dagis iallafall.
Men vilken timing det var på att lampan gick sönder. Det har ju börjat ljusna nu på morgonen och det är ju egentligen bara på vintern man behöver den. Fick full refund och bestämde mig för att inte köpa någon ny. Så man kan väl säga att jag fick ha den alldeles gratis när den som bäst behövdes.
En kort recension av den: Den funkade! Jag vet inte om det är meningen att man skall vakna av att det blir ljust, innan alarmet går, men det gjorde iallafall inte jag. Vaknade inte heller av alarmet, så jag fick ställa mobilen också. MEN, när mobilen väl larmade så vaknade jag mindre trött och mindre vresig än vanligt. Var som om kroppen var förberedd på att vakna. Så den var helt klart värd mina slantar.
Avslutningsvis vill jag att alla tar sig en seriös funderare på om det inte vore en jävligt bra idé att köpa en sånhär till mig i födelsedagspresent. Seriöst, hur tufft hade det inte varit att åka omkring med den, nercabbad och tre meter ovanför marken i 200 km/h genom stan?
Nej, det gjorde jag inte. Men det var inte långt ifrån. Att ringa till dagis och säga att barnen är sjuka brukar ju fungera, men då skall man ringa innan klockan åtta så att det inte beställs någon lunch till dem i onödan. Annars blir fröknarna arga på pappa Patric. Kliade mig i huvudet, yrvaken och ganska nollställd, och stapplade ut till köket.
Emotionell härdsmälta! Klockan i köket avslöjade att klockan på lampan visade söndriga siffror! Nian jag sett var egentligen en åtta och jag hade över 40 minuter på mig att ge barnen mat och släpa iväg dem till dagis. Glädjen var större än den vånda jag kände inför stressmomenten som plötsligt uppenbarat sig och jag såg ljuset i slutet av tunneln samtidigt som änglakören spelade temat till Mission Impossible. Slängde ihop en frukost till barnen på ungefär -hur kort tid som helst- och påklädningen gick över förväntan. Ett litet bakslag när vi kom ut på parkeringen och jag hade fått frost på insidan av framrutan. Satt och väntade en stund på att fläkten skulle göra sitt, men det tog jävligt lång tid och nu blev jag svettig igen. Kom hyfsat i tid till dagis iallafall.
Men vilken timing det var på att lampan gick sönder. Det har ju börjat ljusna nu på morgonen och det är ju egentligen bara på vintern man behöver den. Fick full refund och bestämde mig för att inte köpa någon ny. Så man kan väl säga att jag fick ha den alldeles gratis när den som bäst behövdes.
En kort recension av den: Den funkade! Jag vet inte om det är meningen att man skall vakna av att det blir ljust, innan alarmet går, men det gjorde iallafall inte jag. Vaknade inte heller av alarmet, så jag fick ställa mobilen också. MEN, när mobilen väl larmade så vaknade jag mindre trött och mindre vresig än vanligt. Var som om kroppen var förberedd på att vakna. Så den var helt klart värd mina slantar.
Avslutningsvis vill jag att alla tar sig en seriös funderare på om det inte vore en jävligt bra idé att köpa en sånhär till mig i födelsedagspresent. Seriöst, hur tufft hade det inte varit att åka omkring med den, nercabbad och tre meter ovanför marken i 200 km/h genom stan?
Lugn och ro
Vad gör man inte för lite lugn och ro?
När jag är ensam hemma med barnen så finns det alltid nåt tråkigt att göra. Typ plocka in och ur diskmaskinen, handla mat, laga mat, servera mat, plocka undan mat, plocka undan leksaker, bädda sängen, byta blöja, hjälpa Kevin med spelet och tusen grejer till.. Min fritid spenderar jag med de sysslor som blir över när barnen fått sin uppmärksamhet. Betala räkningar, fylla i blanketter, laga saker och såntdär skoj.
Iallafall, så hängde både Kevin och Kajsa mig i hasorna och skulle ha hjälp med ditten och datten men jag orkade verkligen inte. Behövde en välförtjänt pause, och den tog jag inne på toa. Hittade ingen tidning så jag tog med mig laptopen in (woho!) för en session bajssurfing. Jag hade precis satt mig tillrätta och - ska försöka uttrycka det med lite finare ord - klämt ut en halv bajskorv, när jag hörde följande onomatopoesi:
Duns.......Böööl
Kände hur svetten började rinna på grund av det stressmoment som just inträffat. Det var Kajsa som hade ramlat ned från sängen. Innan jag hunnit torka mig (toapappret var förresten slut också. Tur det fanns våtservetter) så hade hon stapplat fram till toaletten och bankade på dörren samtidigt som hon tjöt om att jag skulle öppna. Så jag fick fortsätta mitt byggande av björnar med henne i knät i ett par minuter innan hon hade lugnat ner sig, och kanske tröttnat på lukten, och gick iväg igen.
Alltså jag ljuger inte nu, men en halv minut senare när jag fortfarande satt och sket så knackade det på ytterdörren. Snabbt tork i röven, på med brallorna och tog ett superhjälteskutt mot ytterdörren där det stod en sketen försäljare. Fast nu när jag tänker efter så var jag nog mer sketen än honom. Tackade vänligt men bestämt nej till vad han hade att sälja och gav sedan upp idén om att få ett par lugna minuter.
Nu sover iallafall båda barnen så nu ska jag gå och BAJSA!
När jag är ensam hemma med barnen så finns det alltid nåt tråkigt att göra. Typ plocka in och ur diskmaskinen, handla mat, laga mat, servera mat, plocka undan mat, plocka undan leksaker, bädda sängen, byta blöja, hjälpa Kevin med spelet och tusen grejer till.. Min fritid spenderar jag med de sysslor som blir över när barnen fått sin uppmärksamhet. Betala räkningar, fylla i blanketter, laga saker och såntdär skoj.
Iallafall, så hängde både Kevin och Kajsa mig i hasorna och skulle ha hjälp med ditten och datten men jag orkade verkligen inte. Behövde en välförtjänt pause, och den tog jag inne på toa. Hittade ingen tidning så jag tog med mig laptopen in (woho!) för en session bajssurfing. Jag hade precis satt mig tillrätta och - ska försöka uttrycka det med lite finare ord - klämt ut en halv bajskorv, när jag hörde följande onomatopoesi:
Duns.......Böööl
Kände hur svetten började rinna på grund av det stressmoment som just inträffat. Det var Kajsa som hade ramlat ned från sängen. Innan jag hunnit torka mig (toapappret var förresten slut också. Tur det fanns våtservetter) så hade hon stapplat fram till toaletten och bankade på dörren samtidigt som hon tjöt om att jag skulle öppna. Så jag fick fortsätta mitt byggande av björnar med henne i knät i ett par minuter innan hon hade lugnat ner sig, och kanske tröttnat på lukten, och gick iväg igen.
Alltså jag ljuger inte nu, men en halv minut senare när jag fortfarande satt och sket så knackade det på ytterdörren. Snabbt tork i röven, på med brallorna och tog ett superhjälteskutt mot ytterdörren där det stod en sketen försäljare. Fast nu när jag tänker efter så var jag nog mer sketen än honom. Tackade vänligt men bestämt nej till vad han hade att sälja och gav sedan upp idén om att få ett par lugna minuter.
Nu sover iallafall båda barnen så nu ska jag gå och BAJSA!
16 januari 2009
En kväll med mycket väntan
Jag har kommit på en sak. Alla nya läsare av min blogg läser ju inläggen i fel ordning. Ganska korkat av er.. Skärpning!
Helvete vad dåligt minne man har, det är fan sorgligt. Skulle installera om windows på en dator, och under uppstarten kommer det ju fram en liten text i typ 10 sekunder där det står "Tryck på valfri tangent om du vill starta från skivan". Och det vill man ju, eftersom man vill starta installations-skivan. Missar man att göra det så startas ju windows som vanligt och man får starta om igen.
Satt iallafall hemma hos en kompis på en burk med målarfärg framför en laptop som var placerad på tv-bänken. Precis en såndär krokryggad ställning min kropp har anpassat sig till efter åratal av bortkastad tid framför vår generations dumburk. Smartburken kallar jag den för. Missade första gången jag skulle trycka på en knapp för att starta från skivan. Och andra också. Och tredje. Vände mig om mot polaren i soffan varje gång jag startade om datorn, och förlorade mig själv i gammalt hederligt tjöt medans knapptryckarbilden susade förbi. Fjärde gången skulle jag passa på att gå ut och hämta två öl som stod på kylning utanför ytterdörren. Tänkte för mig själv att jag skulle skynda mig, snabbt ut och snabbt in, och vara tillbaka med gott om tid att trycka på valfri knapp. Koncentrerade mig som fan de första stapplande stegen påväg mot ölen, men jag lovar att jag hann knappt fan halvvägs till ytterdörren innan jag hade glömt att jag var på ett mission under tidspress. Lallade iväg till hallen där jag tog en liten pause för att leta efter snuset i jackfickan innan jag hämtade in drickan. Gick sen i lugn och ro iväg till köket där jag fastnade i ett par minuter eftersom jag tyckte att nu var det ju ett utmärkt tillfälle att ta sig tid att sätta på lite kaffe. Tanken på att jag hade bråttom var lika bortblåst som Fader Adelir de Carli. När jag kom tillbaka till datorn hade jag missat knapptryckningen igen. Tror fan jag misslyckades en gång till efter det, men jag är inte säker.
Obs. Läs inte nedanstående om du är IT-handikappad. Its a waste of time.
Iallafall så gick hela kvällen och natten (typ 18 till 03) åt till att först installera Windows 7 där alla drivrutiner inte fungerade. Sedan laddade vi ner 3-4 olika XP-skivor varav noll stycken hittade hans hårddisk, trots att det skulle finnas sata-drivisar inlagda på skivorna. Så det sket ju sig... Så vi fick installera Vista igen, som det var från början, fast Ultimate istället för Home. Tyvärr krånglade drivrutinerna även där, vilket var konstigt eftersom vi laddat ner dem från tillverkarens hemsida, så vi körde igång rescue-programmet som skulle återställa datorn till såsom den var från första början. Det var det sämsta jag sett i hela mitt liv. Efter oändligt mycket velande bland de olika funktionerna i rescueprogrammet som enligt beskrivning verkade göra ungefär samma grejer prövade vi tillslut att "Återställa Systemet" och "Återställa c:" och "Återställa program", "Total återställning" och allt vadfan det hette.
Pricken över i var när vi försökte återställa systemet rescue-diskarna gnällde över att vi körde Vista Ultimate. Vafan, den ska väl skita i vad jag har för operativ på datorn för tillfället. Den ska bara ta bort allting, återställa alla partitioner och sedan lägga in Vista Home såsom det var från början. Idiotprogram!
Fick stoppa i en Vista-skiva och påbörja installationsprogrammet igen, men avbryta efter att vi formaterat systemdisken och sedan stoppa i rescuedisken en gång till. Då gick det! Woho!
Helvete vad dåligt minne man har, det är fan sorgligt. Skulle installera om windows på en dator, och under uppstarten kommer det ju fram en liten text i typ 10 sekunder där det står "Tryck på valfri tangent om du vill starta från skivan". Och det vill man ju, eftersom man vill starta installations-skivan. Missar man att göra det så startas ju windows som vanligt och man får starta om igen.
Satt iallafall hemma hos en kompis på en burk med målarfärg framför en laptop som var placerad på tv-bänken. Precis en såndär krokryggad ställning min kropp har anpassat sig till efter åratal av bortkastad tid framför vår generations dumburk. Smartburken kallar jag den för. Missade första gången jag skulle trycka på en knapp för att starta från skivan. Och andra också. Och tredje. Vände mig om mot polaren i soffan varje gång jag startade om datorn, och förlorade mig själv i gammalt hederligt tjöt medans knapptryckarbilden susade förbi. Fjärde gången skulle jag passa på att gå ut och hämta två öl som stod på kylning utanför ytterdörren. Tänkte för mig själv att jag skulle skynda mig, snabbt ut och snabbt in, och vara tillbaka med gott om tid att trycka på valfri knapp. Koncentrerade mig som fan de första stapplande stegen påväg mot ölen, men jag lovar att jag hann knappt fan halvvägs till ytterdörren innan jag hade glömt att jag var på ett mission under tidspress. Lallade iväg till hallen där jag tog en liten pause för att leta efter snuset i jackfickan innan jag hämtade in drickan. Gick sen i lugn och ro iväg till köket där jag fastnade i ett par minuter eftersom jag tyckte att nu var det ju ett utmärkt tillfälle att ta sig tid att sätta på lite kaffe. Tanken på att jag hade bråttom var lika bortblåst som Fader Adelir de Carli. När jag kom tillbaka till datorn hade jag missat knapptryckningen igen. Tror fan jag misslyckades en gång till efter det, men jag är inte säker.
Obs. Läs inte nedanstående om du är IT-handikappad. Its a waste of time.
Iallafall så gick hela kvällen och natten (typ 18 till 03) åt till att först installera Windows 7 där alla drivrutiner inte fungerade. Sedan laddade vi ner 3-4 olika XP-skivor varav noll stycken hittade hans hårddisk, trots att det skulle finnas sata-drivisar inlagda på skivorna. Så det sket ju sig... Så vi fick installera Vista igen, som det var från början, fast Ultimate istället för Home. Tyvärr krånglade drivrutinerna även där, vilket var konstigt eftersom vi laddat ner dem från tillverkarens hemsida, så vi körde igång rescue-programmet som skulle återställa datorn till såsom den var från första början. Det var det sämsta jag sett i hela mitt liv. Efter oändligt mycket velande bland de olika funktionerna i rescueprogrammet som enligt beskrivning verkade göra ungefär samma grejer prövade vi tillslut att "Återställa Systemet" och "Återställa c:" och "Återställa program", "Total återställning" och allt vadfan det hette.
Pricken över i var när vi försökte återställa systemet rescue-diskarna gnällde över att vi körde Vista Ultimate. Vafan, den ska väl skita i vad jag har för operativ på datorn för tillfället. Den ska bara ta bort allting, återställa alla partitioner och sedan lägga in Vista Home såsom det var från början. Idiotprogram!
Fick stoppa i en Vista-skiva och påbörja installationsprogrammet igen, men avbryta efter att vi formaterat systemdisken och sedan stoppa i rescuedisken en gång till. Då gick det! Woho!
14 januari 2009
Poor Man's Camping
He's got the look! Dönönönönö nönönönönönöö.. Gammal roxette-låt.Var det någon som sa monchichi förresten? Synd att man inte ser moppemuffen så bra, och håret blev mycket bättre på kort än vad det var i verkligheten. Lite synd. Eller kanske var det tur? Hade nog inte haft så många vänner kvar om man sett det torra slitna hårtopparna i närbild.
Jag har fått en såndäringa tempurkudde. Ni vet en såndär hård jävla låda man förväntas somna på.
Tänk er att ni står i skolmatsalen, på den tiden då Sverige inte var ett u-land och vi hade råd med brickor i matsalen.... Har ni tänkt färdigt? Ta femton brickor staplade på varandra och linda in dem i typ 30 varv med plastfolie. Lägg mästerverket på golvet och ta-taa - en tempurkudde! Billig som fan, och om ni hade tänkt sova i matsalen kan ni ju ta lite vanlig brunsås och hälla över er själva när ni lagt er till rätta. Efter några minuter har vi fått ett gött "skinn" på såsen så att det nästan blir en sovsäck. En brun och mustig sovsäck. Eller man kanske ska säga sås-säck. HÖ HÖ!
Det är lite svårt att somna på min tempurkudde, men det är nog en vanesak. När man väl somnat sover man så jävla gött och vaknar riktigt utvilad utan att ha ont i varenda kota på ryggen. Jag var nästan riktigt munter häromdagen när jag steg opp! :D
Fast det kanske jag var bara för att jag äntligen skulle få gå upp från sängen och slippa dendär huvudlådan.
Hahaha som jag ser ut
AhAHAHahahahahhah. Stod och borstade tänderna, redo för sängen, när jag fick syn på mig själv i spegeln.
Vad får jag se om inte en snubbe med världens moppemustasch och rysk pälsmössa. Jag såg så löjlig ut att jag var tvungen att skratta högt för mig själv - åt mig själv.
Hade jag haft polisonger hade jag sett ut såhär. Fixar bild på spektaklet imorgon. Dra helvete, tur det finns vax..
Vad får jag se om inte en snubbe med världens moppemustasch och rysk pälsmössa. Jag såg så löjlig ut att jag var tvungen att skratta högt för mig själv - åt mig själv.
Hade jag haft polisonger hade jag sett ut såhär. Fixar bild på spektaklet imorgon. Dra helvete, tur det finns vax..
06 januari 2009
Då var det dags igen ......snart
Det var ju ett tag sen :)
Efter påtryckningar utifrån tvingas jag nu under ett virtuellt pistolhot uppdatera min blogg. Blir bara några bilder från min mobil som jag har tagit nån gång under förra året. Kommer ett mer innehållsrikt inlägg inom kort. Kommer bland annat handla om hur svårt det är installera windows när man, som jag, har demens light samt några öl under västen.. *Cliffhanger*
Mina porriga ben:
Bara fel:
Efter påtryckningar utifrån tvingas jag nu under ett virtuellt pistolhot uppdatera min blogg. Blir bara några bilder från min mobil som jag har tagit nån gång under förra året. Kommer ett mer innehållsrikt inlägg inom kort. Kommer bland annat handla om hur svårt det är installera windows när man, som jag, har demens light samt några öl under västen.. *Cliffhanger*
Mina porriga ben:
Bara fel:
20 november 2008
En egen sopstation
Jag vet vad jag önskar mig i julklapp i år. En liten sop-press jag kan ha på innergården med en typ 1500 liters behållare. Det är så sjukt långt till sophuset! Som om inte det vore nog så är verkligheten sådan att man drar sig in i det längsta, gärna tills man har samlat en sex-sju påsar, innan man orkar massa sig dit. Krävs en extrem råstyrka att orka bära så mycket på samma gång. Tur att jag besitter sådan.
Om man pressar en soppåse i en maskin så lär inte utkomsten bli större än typ ett mjölkpaket, alltså 1½ liter. Alltså borde jag få plats med cirka tusen soppåsar i behållaren. Wohoo! Detta betyder att jag slipper gå till sophuset på säkert två år! Dessvärre behöver jag nog montera ner taket och hyra lyftkran när behållaren blivit full, och så kanske det luktar lite mysko efter ett tag. Nää, jag får nog stryka soppressen från önskelistan och istället börja spola ner så mycket sopor som möjligt i toaletten. Det kanske iallafall kan halvera antalet vändor till sophuset.
En annan sak som inte alls har med sopor att göra: Jag har prövat att ha en lugn favoritlåt som alarm på mobilen när den ringer på morgonen. Det e ganska skönt de första två mornarna, sedan börjar man mer och mer hata den. Det är inte riktigt samma som Radio Rix-syndromet då man genom att spela upp en låt tillräckligt många gånger börjar tröttna på den. Detta har nog mer att göra med att med att jag börjar associerar låten med något av det sämsta jag vet - att vakna på morgonen. Dessutom spelas den uteslutande upp på mornarna då jag i princip hatar allting förutom mina barn. Så vill du förstöra en bra låt, använd den som alarm på morgonen!
Har hört att dom använder det som en slags tortyrmetod på guantanamo, eller var det var. De spelar samma låt på repeat i flera dagar och tillslut blir man dum i huvudet. Undra om det är sant.
Om man pressar en soppåse i en maskin så lär inte utkomsten bli större än typ ett mjölkpaket, alltså 1½ liter. Alltså borde jag få plats med cirka tusen soppåsar i behållaren. Wohoo! Detta betyder att jag slipper gå till sophuset på säkert två år! Dessvärre behöver jag nog montera ner taket och hyra lyftkran när behållaren blivit full, och så kanske det luktar lite mysko efter ett tag. Nää, jag får nog stryka soppressen från önskelistan och istället börja spola ner så mycket sopor som möjligt i toaletten. Det kanske iallafall kan halvera antalet vändor till sophuset.
En annan sak som inte alls har med sopor att göra: Jag har prövat att ha en lugn favoritlåt som alarm på mobilen när den ringer på morgonen. Det e ganska skönt de första två mornarna, sedan börjar man mer och mer hata den. Det är inte riktigt samma som Radio Rix-syndromet då man genom att spela upp en låt tillräckligt många gånger börjar tröttna på den. Detta har nog mer att göra med att med att jag börjar associerar låten med något av det sämsta jag vet - att vakna på morgonen. Dessutom spelas den uteslutande upp på mornarna då jag i princip hatar allting förutom mina barn. Så vill du förstöra en bra låt, använd den som alarm på morgonen!
Har hört att dom använder det som en slags tortyrmetod på guantanamo, eller var det var. De spelar samma låt på repeat i flera dagar och tillslut blir man dum i huvudet. Undra om det är sant.
14 november 2008
Dagens boktips...
Alltså jag skrattar så fort jag tänker på denna boken. "Åttio väldigt goda mackor", hahahaha, jag döör. Jag har svårt att sätta ord på hur jag tänker, men är inte mackor lite fattigt? Så poserar han på omslaget som om han skrivit ett kulinariskt mästerverk. Vem som helst kan väl förfan bre lite smör på en brödbit och slänga på lite pålägg man tycker om, och plantera nån grönsak på toppen för att det ska bli snyggt och lite nyttigt. Hur gick det egentligen till när han fick denna idén, var han så jävla arbetslös?"Suck, jag måste hitta på nåt. Jag har det! Jag skriver en bok.. Eller vänta, jag är ju helt värdelös som författare. Fan.. Jaaaa, jag skriver nån slags faktabok om nåt ämne som jag har lite insikt i.. Tänk tänk tänk.. Mackor! Jag är ju grym på mackor! *börjar skissa*"
Vad blir det härnäst? Kanske "40 alternativa blanddrickor för dig som blir sugen på en grogg när affären är stängd".
Nummer ett. "Honolulu dreaming": Blanda din sprit med vatten och ketchup efter behov. Häll i sketamycke socker och garnera med lite knäckebrödsmulor. Det ger en pikant men ändå behaglig känsla i gomseglet, och en eftersmak som tar dig till honolulus glödheta stränder. Häll upp i en vas och parkera dig framför TV-Shop och drick tills du får träningsverk i sveparmuskeln. Har du tur så vaknar du påklädd i din favoritfåtölj nästa förmiddag, med kanske en liten slatt kvar i botten på vasen. De e la enna gött?
Pricken över i hade varit ifall han hade hetat Frasse Kronér istället.
10 november 2008
Jag svär när jag kör bil
Alltså pensionärer.....
Inget fel på dem i största allmänhet, de är ju ganska mysiga. Men som trafikanter hatar jag många av dem. Ska man ligga och puttra tio-femton km/h under angiven hastighetsbegränsning (eller minimihastighet som jag kallar det) så tycker jag det borde vara tvång på att ha en smal och lättomkörd bil. De åker ju ändå nästan alltid bara själva i bilen ändå. En sittplats fram och en där bak, som en moped med säten och tak typ. Och sen såklart stödhjul så att de rangliga stackarna inte ska välta stup i kvarten.
Jag kan ju såklart förstå att de kanske vill köra i åttio på en nittioväg för att vara på den säkra sidan. Men farbrorn idag som fortsatte att köra i åttio fastän vägen nu hade blivit en sjuttioväg var ju inte feg och rädd, utan också helt dum i huvudet. Vid sådana tillfällen önskar man nästan att man bodde i USA och hade ett skjutjärn i handskfacket. Förresten så är min rattmuff så jävla skön och ful. Sitter omedvetet och klappar min mjuka pälsbeklädda ratt när jag kör omkring.. Ungefär som en psykopat fast med en lite mildare framtoning.
Om vi ska återgå till det skrynkliga folket så borde man införa nåt slags mini-körkortstest för de som fyllt 70 år. Inte bara för att dom blivit värdelösa på att köra bil, utan också för att det tillkommit en hel del nya trafikskyltar och regler sedan de tog körkort. Det behöver inte vara något avancerat, utan det räcker ju med att man klarar följande kriterier:
* Behöver inte bromsa ner till 2km/h för att svänga av en väg.
* Håller angiven hastighet vid bra väglag och sikt
* Använder blinkers i tid (Dvs inte 30 sekunder före sväng, och inte strax efter man börjat svänga)
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen
Inget fel på dem i största allmänhet, de är ju ganska mysiga. Men som trafikanter hatar jag många av dem. Ska man ligga och puttra tio-femton km/h under angiven hastighetsbegränsning (eller minimihastighet som jag kallar det) så tycker jag det borde vara tvång på att ha en smal och lättomkörd bil. De åker ju ändå nästan alltid bara själva i bilen ändå. En sittplats fram och en där bak, som en moped med säten och tak typ. Och sen såklart stödhjul så att de rangliga stackarna inte ska välta stup i kvarten.
Jag kan ju såklart förstå att de kanske vill köra i åttio på en nittioväg för att vara på den säkra sidan. Men farbrorn idag som fortsatte att köra i åttio fastän vägen nu hade blivit en sjuttioväg var ju inte feg och rädd, utan också helt dum i huvudet. Vid sådana tillfällen önskar man nästan att man bodde i USA och hade ett skjutjärn i handskfacket. Förresten så är min rattmuff så jävla skön och ful. Sitter omedvetet och klappar min mjuka pälsbeklädda ratt när jag kör omkring.. Ungefär som en psykopat fast med en lite mildare framtoning.
Om vi ska återgå till det skrynkliga folket så borde man införa nåt slags mini-körkortstest för de som fyllt 70 år. Inte bara för att dom blivit värdelösa på att köra bil, utan också för att det tillkommit en hel del nya trafikskyltar och regler sedan de tog körkort. Det behöver inte vara något avancerat, utan det räcker ju med att man klarar följande kriterier:
* Behöver inte bromsa ner till 2km/h för att svänga av en väg.
* Håller angiven hastighet vid bra väglag och sikt
* Använder blinkers i tid (Dvs inte 30 sekunder före sväng, och inte strax efter man börjat svänga)
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen
Antingen det, eller så får man börja skjuta de som inte sköter sig. Helvete nu börjar jag bli sur igen.. Får avsluta här. Och det gör jag med en bild på mig själv. Mannen, myten, legenden och konstnären med världens kanske fulaste plastväxt i fönstret. Är inte uppklädd inför någon festlig tillställning utan det känns bara bra med kavaj och fejk-slips när jag målar! (Jaja.. jag är dum i huvet, jag vet)
Slänger in en bonusbild på mig och mitt kladdiga lilla busfrö. Får bli en på kevin i nästa inlägg så att det inte blir orättvist! Har ni förresten sett att jag börjar få lite frisyr! OH MAJ GADD! Fortfarande ganska bångstyrigt, men med mycket frisyrsmet i håret och en mössa på plats medan stråna stelnar så blir det rätt okej.
Slänger in en bonusbild på mig och mitt kladdiga lilla busfrö. Får bli en på kevin i nästa inlägg så att det inte blir orättvist! Har ni förresten sett att jag börjar få lite frisyr! OH MAJ GADD! Fortfarande ganska bångstyrigt, men med mycket frisyrsmet i håret och en mössa på plats medan stråna stelnar så blir det rätt okej.
04 november 2008
Mine headings
Här har vi den nya superpillen mot runkor. Eller jag menar rynkor. Hur svårt kan det vara att låta en svensk kontrollera ens annons innan man lägger ut den för beskådning av tusentals facebookmedlemmar? Tillochmed Kevin som inte ens är fyra år vet att det heter "ett piller" och inte "en piller" eller "en pille" som de faktiskt har skrivit. Det kan iofs heta "en pille", men då talar vi om någonting annat.Jaja, de klarade sig iallafall bättre än InterTran som ville översätta "The new anti wrinkle super pill that gives you younger skin and less wrinkles" till "Den ny mot rynka toppen piller så pass gir du yngre hud och mindre rynka". Vad i helvete? Ludmila Engqvist hade klarat detdär bättre, och hon är ju inte direkt någon expert på svenska språket. Varför ens ha en översättartjänst när programvaran spottar ur sig meningar som inte ens den mest sönderrökta jugoslav skulle kunna fantisera ihop. Eller som InterTran hade uttryckt sig:
Ludmila Engqvist had weather that better , and she is ju nots direct any expert on Swede language. Whys alike have a compiler service when shareware am spitting from themselves significance as nots alike the most cracked smoked Yugoslav should kunna fantisera together.
Mjåååå... Hoppa häcken braaå /Ludmila
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
