Visar inlägg med etikett idioti. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett idioti. Visa alla inlägg

19 februari 2009

Att döda en spindel

Magsjuka och feber och två understimulerade ungar som gnäller i varsitt öra på mig. Hurra för livet!

Utan att egentligen veta riktigt varför så kom jag precis att tänka på när jag mördade en stor spindel inne på toa för nåt år sen. Det var sommar, Jennie stod å lagade mat i köket och Kajsa var ganska nyfödd. En annan grej som var ny var min lilla burk med pepparspray som jag nu fick tillfälle att testa. Gillar inte spindlar riktigt så det kändes som en fantastisk idé just då.

Smög in på toa och sprayade någon sekund på spindeln som satt uppe i taket ovanför badkaret och försvann sen snabbt ut. Damn vad det luktade i hela lägenheten sen. Det stack i ögon och hals när man andades, även fast toadörren var stängd och man var i ett helt annat rum. Fick fly fältet med stackars Kajsa, men ännu mer synd var det kanske om Jennie som fick stå kvar vid sin matlagning och försöka andas genom sin t-shirt. Blev en riktigt schysst orange fläck i taket också som vägrade försvinna även med diverse borttagningsmedel.

Hur som helst, spindeln dog och fläcken försvann av sig själv efter någon månad. Ger detta tillvägagångssätt fem hattar av tre möjliga tårtor. Rekommenderas!

07 februari 2009

Det sämsta jag läst sen igår.

Nu får jag äta upp det jag tidigare skrivit om Nigeria. Vi är tydligen inte så mycket bättre själva, och min officiella åsikt är nu att Sverige också bör tas bort från kartan och förpassas till sagoböckerna istället.

"Molgan ska ha varit 120—130 centimeter lång, haft långt hår till knäna, burit vita byxor och brutit på norska, enligt vad mannen berättade i förhör"

Aahahahahuuhuuubuuhuuu jag gråter. Hur kunde han frias? Nämndemännen måste ju vara seriefigurer själva. Och haft en rejäl groggfrukost denna morgonen.

23 januari 2009

Mojen geten hästen

Fläsksvål. Smaka på namnet.. Fläsk.. Svål...

Namnet fullkomligt strålar ut en känsla av att man inte bör stoppa dessa torra vad-det-nu-är-för-något i käften. Vad fan är det egentligen? Antagligen det som blir över efter att man skurit bort de fina köttstyckena från grisen, och malt ner de lite mindre fina bitarna till köttfärs, för att slutligen slafsa ihop det sista krafset till korv. Vad har vi kvar sen? Typ tryne och hud.

Skit samma, det är ganska gott och innehåller inga kolhydrater, vilket förutom att vara ganska ovanligt i snacksfamiljen, även är bra för mig som är diabetiker. Innehåller mycket salt också, kanske för att hämma bildande av larver.

Käkade en halv påse förra helgen vilket med saltets fina egenskaper förvandlade mina två röda fladdrande köttstycken mellan haka och nos till två ömmande dåliga, men ack väl omsorsfullt torkade, papier maché-kopior av mina ordinarie läppar. Nåväl. Det lyckades iallafall fastna en bit innanför tandköttet som om fläsksvålen egentligen var ett förklätt popcorn. Försökte pilla bort med naglar och tunga men det satt där det skulle och verkade inte ha några planer på att flytta.

Vid tandborstningen på kvällen hade jag glömt bort min nya kamrat och gick och la mig utan att tänka mer på den. Nu i veckan har jag flera gånger känt honom sitta där uppe i tandköttet mellan två tänder. Jag tror det kan ha varit mojen som gjort sig tillkänna för tredje gången. Jag är nästan säker på det. Varje gång jag med tungan känt mojen sitta och skava i käften har jag med mina sorliga ursäkter till naglar försökt riva loss fanskapet. Problemet är bara att jag inte kunnat lista ut exakt var någonstans tungan varit och pillat. Även om jag koncentrerar mig och nuddar mojen med tungspetsen samtidigt som jag med ett finger försöker härleda mig fram längs med tungan till bunkern där min fläskiga vän sökt ro för att kunna skrapa bort den med nageln (EeEEk) så har jag inte lyckats pricka rätt. Det har varit många enerverande tillfällen vill jag lova. Tandborstning har inte hjälpt och igår var jag helt säker på att det jag kände med tungan bara var ett vasst hörn av en skadad tand.

Men jag gav inte upp! Idag, en hel vecka senare, lyckades jag tandtråda bort fanskapet och jag skojar inte när jag säger att den såg ut exakt som mojen. Trodde den skulle vara brun, grön och geggig vid denna tidpunkt men den var hård och fin som en alldeles färsk fläsksvål. Antar att saltet bevarat den väl.

Har ni förresten läst om rånaren i Nigeria som förvandlade sig till en get? En get som dock inte lyckades undkomma lagens långa arm och således sitter i säkert förvar hos polisen nu. Jag vet inte vad jag ska säga, men hade jag varit en trollkarl hade jag för det första inte rånat en bank, utan istället trollat fram pengar. Hade det inte gått hade jag inte heller förvandlat mig till en get om jag hade Kling och Klang i hasorna, utan kanske till ett djur med egenskaper mer anpassade för flykt. Vad kan getter göra förutom att äta gräs jävligt bra? Inte ett skit, just det. Jag hade förvandlat mig till en örn. Men om jag hade varit så sjukt stressad att jag råkat svinga trollspöt åt fel håll eller snubblat med tungan på de svåra trollformlerna och blivit en get så hade jag ändå trollat mig ur fängelset ganska snart.

Nästa riksdagsval ska jag ta reda på hur de olika partierna står i Nigeria-frågan. Alltså för eller emot Nigeria. Jag är starkt emot och tycker vi ska rösta bort dem från världen eller iallafall världskartan. Sätt dit nåt roligt istället. Kanske en bild på en häst :)

16 januari 2009

En kväll med mycket väntan

Jag har kommit på en sak. Alla nya läsare av min blogg läser ju inläggen i fel ordning. Ganska korkat av er.. Skärpning!



Helvete vad dåligt minne man har, det är fan sorgligt. Skulle installera om windows på en dator, och under uppstarten kommer det ju fram en liten text i typ 10 sekunder där det står "Tryck på valfri tangent om du vill starta från skivan". Och det vill man ju, eftersom man vill starta installations-skivan. Missar man att göra det så startas ju windows som vanligt och man får starta om igen.

Satt iallafall hemma hos en kompis på en burk med målarfärg framför en laptop som var placerad på tv-bänken. Precis en såndär krokryggad ställning min kropp har anpassat sig till efter åratal av bortkastad tid framför vår generations dumburk. Smartburken kallar jag den för. Missade första gången jag skulle trycka på en knapp för att starta från skivan. Och andra också. Och tredje. Vände mig om mot polaren i soffan varje gång jag startade om datorn, och förlorade mig själv i gammalt hederligt tjöt medans knapptryckarbilden susade förbi. Fjärde gången skulle jag passa på att gå ut och hämta två öl som stod på kylning utanför ytterdörren. Tänkte för mig själv att jag skulle skynda mig, snabbt ut och snabbt in, och vara tillbaka med gott om tid att trycka på valfri knapp. Koncentrerade mig som fan de första stapplande stegen påväg mot ölen, men jag lovar att jag hann knappt fan halvvägs till ytterdörren innan jag hade glömt att jag var på ett mission under tidspress. Lallade iväg till hallen där jag tog en liten pause för att leta efter snuset i jackfickan innan jag hämtade in drickan. Gick sen i lugn och ro iväg till köket där jag fastnade i ett par minuter eftersom jag tyckte att nu var det ju ett utmärkt tillfälle att ta sig tid att sätta på lite kaffe. Tanken på att jag hade bråttom var lika bortblåst som Fader Adelir de Carli. När jag kom tillbaka till datorn hade jag missat knapptryckningen igen. Tror fan jag misslyckades en gång till efter det, men jag är inte säker.

Obs. Läs inte nedanstående om du är IT-handikappad. Its a waste of time.
Iallafall så gick hela kvällen och natten (typ 18 till 03) åt till att först installera Windows 7 där alla drivrutiner inte fungerade. Sedan laddade vi ner 3-4 olika XP-skivor varav noll stycken hittade hans hårddisk, trots att det skulle finnas sata-drivisar inlagda på skivorna. Så det sket ju sig... Så vi fick installera Vista igen, som det var från början, fast Ultimate istället för Home. Tyvärr krånglade drivrutinerna även där, vilket var konstigt eftersom vi laddat ner dem från tillverkarens hemsida, så vi körde igång rescue-programmet som skulle återställa datorn till såsom den var från första början. Det var det sämsta jag sett i hela mitt liv. Efter oändligt mycket velande bland de olika funktionerna i rescueprogrammet som enligt beskrivning verkade göra ungefär samma grejer prövade vi tillslut att "Återställa Systemet" och "Återställa c:" och "Återställa program", "Total återställning" och allt vadfan det hette.

Pricken över i var när vi försökte återställa systemet rescue-diskarna gnällde över att vi körde Vista Ultimate. Vafan, den ska väl skita i vad jag har för operativ på datorn för tillfället. Den ska bara ta bort allting, återställa alla partitioner och sedan lägga in Vista Home såsom det var från början. Idiotprogram!

Fick stoppa i en Vista-skiva och påbörja installationsprogrammet igen, men avbryta efter att vi formaterat systemdisken och sedan stoppa i rescuedisken en gång till. Då gick det! Woho!

16 oktober 2008

Vad sätter man för rubrik på ett sånthär inlägg?


Produktiv dag på jobbet idag.

Igår fick jag ett brev från försäkringskassan, ni vet ett såntdär med tre perforerade kanter som man måste dra av. Okej, okej, jag fattar att de är konstruerade på det viset så att man ska vara säker på att ingen läser de superhemliga uppgifterna om t.ex hur mycket bostadsbidrag man är berättigad till, men vafan!? Kunde de inte kommit på nån annan lösning än dessa 2 millimeter breda kanter där man får slita loss ytterst små bitar i omgångar. Sedan sitter man där med världens skrynkligaste papper fullt med revor vid ett bord som ser ut att vara juldekorerat med 7000 papperssnöflingor?

En annan idiotisk sak är burkarna med kløver vaseline. Är det nåt slags practical joke eller hur tänkte man när man förvarar en salva, som man skall stoppa ner fingrarna i (vilket gör dem kladdiga och hala. Detta kladd sprider sig sedan till burken som i sin tur blir lika hala som fingrarna), i en burk som är nästan omöjlig att öppna t.o.m. med torra händer? Det måste ju vara den sämsta förpackningen i världshistorien. Inte helt oväntat kommer skiten från Norge. Oh the irony, hahaha.

Om ni inte redan har listat ut det så är det faktiskt ingen banan, utan en satsuma på bilden. Och på tal om citrusfrukter så var det två killar i min klass på låg- eller mellanstadiet som började slåss i skolmatsalen efter en vild argumentation om huruvida frukten som en av killarna hade med sig var en stor clementin eller en liten apelsin. Det är den bästa anledningen till bråk. Ever!

10 september 2008




GÖTTA MATEN KNÖK BRÖ ME GRUK RÄKA OST HALÅN SLYT OCK SPENAP ;) COMPIS