Gör mig rik så ska ni få se något roligt

Ibland är man riktigt korkad.

Jag fick en simpsons-mugg i julklapp. Den är både snygg och praktisk. Det är en såndär med dubbla väggar med vatten mellan. Även Homer himself flyter omkring där som en klaustrofobisk akvariefisk och försöker jaga duff-burkar. Man ställer muggen i frysen tills vattnet frusit, och sedan håller den drickan kall och go, vilket kanske inte behövs nu på vintern, men jag använder den ändå för den är så kunglig. Iallafall hade muggen stått vid datorn en stund medans jag och barnen åt kvällsmat i köket, och när jag återvände till den så hade vattnet mellan väggarna börjat tina så att Homer ska kunna få tag i burkarna. Det är ju annars omöjligt när vattnet är fruset. För att testa om vattnet hade tinat så tog jag upp muggen och skakade lite på den. Det var kanske inte mitt bästa ninjatrick eftersom muggen inte var tom. Jaja, datorn behöver bada ibland den också.

Har ni hört "Rusningstrafik" med Lars Winnerbäck? Mycket bra låt, men vad som slår mig är de allra första raderna i sången.

"Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står,
väntande i tunnelbanedån.
Ja dom som skulle vara fredssymboler skiter på perrongen,
och jag förstår.
Jag skulle själv gjort samma sak om jag kunde flyga härifrån."

När jag blir rik ska jag köpa en jetpack till honom, så skall vi se om han är man för sina ord. Beskriver inte detta närmare utan uppmanar istället alla att använda sin fantasi. Klicka på bilden så den blir större förresten :)

Helvetet i miniatyr (Okej jag överdrev)

Min gryningssimulator gick sönder. Klockans digitala siffror saknade det nedre vänstra strecket så jag lämnade tillbaka den. Det var riktigt störande häromdagen när jag som vanligt hade försovit mig, trots alarm på både lampfan och mobilen. Slängde ett getöga mot klockan och såg att det stod 09:16. Bara en och en halv timma senare än tänkt och kallsvetten kom som ett brev på posten. Barnen började på dagis för en kvart sen. Orkade verkligen inte stressa eftersom hur jag än gjorde skulle vi komma försent. Klev upp och funderade lite på hur jag skulle lösa situationen, men det bästa jag kunde komma på var att lägga mig i fosterställning på golvet i köket och hoppas på att allting skulle gå över. Om jag ligger där i ett år så kommer alla ha glömt denna dagen tänkte jag.

Nej, det gjorde jag inte. Men det var inte långt ifrån. Att ringa till dagis och säga att barnen är sjuka brukar ju fungera, men då skall man ringa innan klockan åtta så att det inte beställs någon lunch till dem i onödan. Annars blir fröknarna arga på pappa Patric. Kliade mig i huvudet, yrvaken och ganska nollställd, och stapplade ut till köket.

Emotionell härdsmälta! Klockan i köket avslöjade att klockan på lampan visade söndriga siffror! Nian jag sett var egentligen en åtta och jag hade över 40 minuter på mig att ge barnen mat och släpa iväg dem till dagis. Glädjen var större än den vånda jag kände inför stressmomenten som plötsligt uppenbarat sig och jag såg ljuset i slutet av tunneln samtidigt som änglakören spelade temat till Mission Impossible. Slängde ihop en frukost till barnen på ungefär -hur kort tid som helst- och påklädningen gick över förväntan. Ett litet bakslag när vi kom ut på parkeringen och jag hade fått frost på insidan av framrutan. Satt och väntade en stund på att fläkten skulle göra sitt, men det tog jävligt lång tid och nu blev jag svettig igen. Kom hyfsat i tid till dagis iallafall.

Men vilken timing det var på att lampan gick sönder. Det har ju börjat ljusna nu på morgonen och det är ju egentligen bara på vintern man behöver den. Fick full refund och bestämde mig för att inte köpa någon ny. Så man kan väl säga att jag fick ha den alldeles gratis när den som bäst behövdes.

En kort recension av den: Den funkade! Jag vet inte om det är meningen att man skall vakna av att det blir ljust, innan alarmet går, men det gjorde iallafall inte jag. Vaknade inte heller av alarmet, så jag fick ställa mobilen också. MEN, när mobilen väl larmade så vaknade jag mindre trött och mindre vresig än vanligt. Var som om kroppen var förberedd på att vakna. Så den var helt klart värd mina slantar.

Avslutningsvis vill jag att alla tar sig en seriös funderare på om det inte vore en jävligt bra idé att köpa en sånhär till mig i födelsedagspresent. Seriöst, hur tufft hade det inte varit att åka omkring med den, nercabbad och tre meter ovanför marken i 200 km/h genom stan?

Lugn och ro

Vad gör man inte för lite lugn och ro?

När jag är ensam hemma med barnen så finns det alltid nåt tråkigt att göra. Typ plocka in och ur diskmaskinen, handla mat, laga mat, servera mat, plocka undan mat, plocka undan leksaker, bädda sängen, byta blöja, hjälpa Kevin med spelet och tusen grejer till.. Min fritid spenderar jag med de sysslor som blir över när barnen fått sin uppmärksamhet. Betala räkningar, fylla i blanketter, laga saker och såntdär skoj.

Iallafall, så hängde både Kevin och Kajsa mig i hasorna och skulle ha hjälp med ditten och datten men jag orkade verkligen inte. Behövde en välförtjänt pause, och den tog jag inne på toa. Hittade ingen tidning så jag tog med mig laptopen in (woho!) för en session bajssurfing. Jag hade precis satt mig tillrätta och - ska försöka uttrycka det med lite finare ord - klämt ut en halv bajskorv, när jag hörde följande onomatopoesi:

Duns.......Böööl

Kände hur svetten började rinna på grund av det stressmoment som just inträffat. Det var Kajsa som hade ramlat ned från sängen. Innan jag hunnit torka mig (toapappret var förresten slut också. Tur det fanns våtservetter) så hade hon stapplat fram till toaletten och bankade på dörren samtidigt som hon tjöt om att jag skulle öppna. Så jag fick fortsätta mitt byggande av björnar med henne i knät i ett par minuter innan hon hade lugnat ner sig, och kanske tröttnat på lukten, och gick iväg igen.

Alltså jag ljuger inte nu, men en halv minut senare när jag fortfarande satt och sket så knackade det på ytterdörren. Snabbt tork i röven, på med brallorna och tog ett superhjälteskutt mot ytterdörren där det stod en sketen försäljare. Fast nu när jag tänker efter så var jag nog mer sketen än honom. Tackade vänligt men bestämt nej till vad han hade att sälja och gav sedan upp idén om att få ett par lugna minuter.

Nu sover iallafall båda barnen så nu ska jag gå och BAJSA!

En kväll med mycket väntan

Jag har kommit på en sak. Alla nya läsare av min blogg läser ju inläggen i fel ordning. Ganska korkat av er.. Skärpning!



Helvete vad dåligt minne man har, det är fan sorgligt. Skulle installera om windows på en dator, och under uppstarten kommer det ju fram en liten text i typ 10 sekunder där det står "Tryck på valfri tangent om du vill starta från skivan". Och det vill man ju, eftersom man vill starta installations-skivan. Missar man att göra det så startas ju windows som vanligt och man får starta om igen.

Satt iallafall hemma hos en kompis på en burk med målarfärg framför en laptop som var placerad på tv-bänken. Precis en såndär krokryggad ställning min kropp har anpassat sig till efter åratal av bortkastad tid framför vår generations dumburk. Smartburken kallar jag den för. Missade första gången jag skulle trycka på en knapp för att starta från skivan. Och andra också. Och tredje. Vände mig om mot polaren i soffan varje gång jag startade om datorn, och förlorade mig själv i gammalt hederligt tjöt medans knapptryckarbilden susade förbi. Fjärde gången skulle jag passa på att gå ut och hämta två öl som stod på kylning utanför ytterdörren. Tänkte för mig själv att jag skulle skynda mig, snabbt ut och snabbt in, och vara tillbaka med gott om tid att trycka på valfri knapp. Koncentrerade mig som fan de första stapplande stegen påväg mot ölen, men jag lovar att jag hann knappt fan halvvägs till ytterdörren innan jag hade glömt att jag var på ett mission under tidspress. Lallade iväg till hallen där jag tog en liten pause för att leta efter snuset i jackfickan innan jag hämtade in drickan. Gick sen i lugn och ro iväg till köket där jag fastnade i ett par minuter eftersom jag tyckte att nu var det ju ett utmärkt tillfälle att ta sig tid att sätta på lite kaffe. Tanken på att jag hade bråttom var lika bortblåst som Fader Adelir de Carli. När jag kom tillbaka till datorn hade jag missat knapptryckningen igen. Tror fan jag misslyckades en gång till efter det, men jag är inte säker.

Obs. Läs inte nedanstående om du är IT-handikappad. Its a waste of time.
Iallafall så gick hela kvällen och natten (typ 18 till 03) åt till att först installera Windows 7 där alla drivrutiner inte fungerade. Sedan laddade vi ner 3-4 olika XP-skivor varav noll stycken hittade hans hårddisk, trots att det skulle finnas sata-drivisar inlagda på skivorna. Så det sket ju sig... Så vi fick installera Vista igen, som det var från början, fast Ultimate istället för Home. Tyvärr krånglade drivrutinerna även där, vilket var konstigt eftersom vi laddat ner dem från tillverkarens hemsida, så vi körde igång rescue-programmet som skulle återställa datorn till såsom den var från första början. Det var det sämsta jag sett i hela mitt liv. Efter oändligt mycket velande bland de olika funktionerna i rescueprogrammet som enligt beskrivning verkade göra ungefär samma grejer prövade vi tillslut att "Återställa Systemet" och "Återställa c:" och "Återställa program", "Total återställning" och allt vadfan det hette.

Pricken över i var när vi försökte återställa systemet rescue-diskarna gnällde över att vi körde Vista Ultimate. Vafan, den ska väl skita i vad jag har för operativ på datorn för tillfället. Den ska bara ta bort allting, återställa alla partitioner och sedan lägga in Vista Home såsom det var från början. Idiotprogram!

Fick stoppa i en Vista-skiva och påbörja installationsprogrammet igen, men avbryta efter att vi formaterat systemdisken och sedan stoppa i rescuedisken en gång till. Då gick det! Woho!

Poor Man's Camping

He's got the look! Dönönönönö nönönönönönöö.. Gammal roxette-låt.

Var det någon som sa monchichi förresten? Synd att man inte ser moppemuffen så bra, och håret blev mycket bättre på kort än vad det var i verkligheten. Lite synd. Eller kanske var det tur? Hade nog inte haft så många vänner kvar om man sett det torra slitna hårtopparna i närbild.

Jag har fått en såndäringa tempurkudde. Ni vet en såndär hård jävla låda man förväntas somna på.

Tänk er att ni står i skolmatsalen, på den tiden då Sverige inte var ett u-land och vi hade råd med brickor i matsalen.... Har ni tänkt färdigt? Ta femton brickor staplade på varandra och linda in dem i typ 30 varv med plastfolie. Lägg mästerverket på golvet och ta-taa - en tempurkudde! Billig som fan, och om ni hade tänkt sova i matsalen kan ni ju ta lite vanlig brunsås och hälla över er själva när ni lagt er till rätta. Efter några minuter har vi fått ett gött "skinn" på såsen så att det nästan blir en sovsäck. En brun och mustig sovsäck. Eller man kanske ska säga sås-säck. HÖ HÖ!

Det är lite svårt att somna på min tempurkudde, men det är nog en vanesak. När man väl somnat sover man så jävla gött och vaknar riktigt utvilad utan att ha ont i varenda kota på ryggen. Jag var nästan riktigt munter häromdagen när jag steg opp! :D
Fast det kanske jag var bara för att jag äntligen skulle få gå upp från sängen och slippa dendär huvudlådan.

Hahaha som jag ser ut

AhAHAHahahahahhah. Stod och borstade tänderna, redo för sängen, när jag fick syn på mig själv i spegeln.

Vad får jag se om inte en snubbe med världens moppemustasch och rysk pälsmössa. Jag såg så löjlig ut att jag var tvungen att skratta högt för mig själv - åt mig själv.

Hade jag haft polisonger hade jag sett ut såhär. Fixar bild på spektaklet imorgon. Dra helvete, tur det finns vax..

Då var det dags igen ......snart

Det var ju ett tag sen :)

Efter påtryckningar utifrån tvingas jag nu under ett virtuellt pistolhot uppdatera min blogg. Blir bara några bilder från min mobil som jag har tagit nån gång under förra året. Kommer ett mer innehållsrikt inlägg inom kort. Kommer bland annat handla om hur svårt det är installera windows när man, som jag, har demens light samt några öl under västen.. *Cliffhanger*


Mina porriga ben:




Bara fel:

En egen sopstation

Jag vet vad jag önskar mig i julklapp i år. En liten sop-press jag kan ha på innergården med en typ 1500 liters behållare. Det är så sjukt långt till sophuset! Som om inte det vore nog så är verkligheten sådan att man drar sig in i det längsta, gärna tills man har samlat en sex-sju påsar, innan man orkar massa sig dit. Krävs en extrem råstyrka att orka bära så mycket på samma gång. Tur att jag besitter sådan.

Om man pressar en soppåse i en maskin så lär inte utkomsten bli större än typ ett mjölkpaket, alltså 1½ liter. Alltså borde jag få plats med cirka tusen soppåsar i behållaren. Wohoo! Detta betyder att jag slipper gå till sophuset på säkert två år! Dessvärre behöver jag nog montera ner taket och hyra lyftkran när behållaren blivit full, och så kanske det luktar lite mysko efter ett tag. Nää, jag får nog stryka soppressen från önskelistan och istället börja spola ner så mycket sopor som möjligt i toaletten. Det kanske iallafall kan halvera antalet vändor till sophuset.


En annan sak som inte alls har med sopor att göra: Jag har prövat att ha en lugn favoritlåt som alarm på mobilen när den ringer på morgonen. Det e ganska skönt de första två mornarna, sedan börjar man mer och mer hata den. Det är inte riktigt samma som Radio Rix-syndromet då man genom att spela upp en låt tillräckligt många gånger börjar tröttna på den. Detta har nog mer att göra med att med att jag börjar associerar låten med något av det sämsta jag vet - att vakna på morgonen. Dessutom spelas den uteslutande upp på mornarna då jag i princip hatar allting förutom mina barn. Så vill du förstöra en bra låt, använd den som alarm på morgonen!

Har hört att dom använder det som en slags tortyrmetod på guantanamo, eller var det var. De spelar samma låt på repeat i flera dagar och tillslut blir man dum i huvudet. Undra om det är sant.

Dagens boktips...

Alltså jag skrattar så fort jag tänker på denna boken. "Åttio väldigt goda mackor", hahahaha, jag döör. Jag har svårt att sätta ord på hur jag tänker, men är inte mackor lite fattigt? Så poserar han på omslaget som om han skrivit ett kulinariskt mästerverk. Vem som helst kan väl förfan bre lite smör på en brödbit och slänga på lite pålägg man tycker om, och plantera nån grönsak på toppen för att det ska bli snyggt och lite nyttigt. Hur gick det egentligen till när han fick denna idén, var han så jävla arbetslös?

"Suck, jag måste hitta på nåt. Jag har det! Jag skriver en bok.. Eller vänta, jag är ju helt värdelös som författare. Fan.. Jaaaa, jag skriver nån slags faktabok om nåt ämne som jag har lite insikt i.. Tänk tänk tänk.. Mackor! Jag är ju grym på mackor! *börjar skissa*"

Vad blir det härnäst? Kanske "40 alternativa blanddrickor för dig som blir sugen på en grogg när affären är stängd".

Nummer ett. "Honolulu dreaming": Blanda din sprit med vatten och ketchup efter behov. Häll i sketamycke socker och garnera med lite knäckebrödsmulor. Det ger en pikant men ändå behaglig känsla i gomseglet, och en eftersmak som tar dig till honolulus glödheta stränder. Häll upp i en vas och parkera dig framför TV-Shop och drick tills du får träningsverk i sveparmuskeln. Har du tur så vaknar du påklädd i din favoritfåtölj nästa förmiddag, med kanske en liten slatt kvar i botten på vasen. De e la enna gött?

Pricken över i hade varit ifall han hade hetat Frasse Kronér istället.

Jag svär när jag kör bil

Alltså pensionärer.....
Inget fel på dem i största allmänhet, de är ju ganska mysiga. Men som trafikanter hatar jag många av dem. Ska man ligga och puttra tio-femton km/h under angiven hastighetsbegränsning (eller minimihastighet som jag kallar det) så tycker jag det borde vara tvång på att ha en smal och lättomkörd bil. De åker ju ändå nästan alltid bara själva i bilen ändå. En sittplats fram och en där bak, som en moped med säten och tak typ. Och sen såklart stödhjul så att de rangliga stackarna inte ska välta stup i kvarten.

Jag kan ju såklart förstå att de kanske vill köra i åttio på en nittioväg för att vara på den säkra sidan. Men farbrorn idag som fortsatte att köra i åttio fastän vägen nu hade blivit en sjuttioväg var ju inte feg och rädd, utan också helt dum i huvudet. Vid sådana tillfällen önskar man nästan att man bodde i USA och hade ett skjutjärn i handskfacket. Förresten så är min rattmuff så jävla skön och ful. Sitter omedvetet och klappar min mjuka pälsbeklädda ratt när jag kör omkring.. Ungefär som en psykopat fast med en lite mildare framtoning.

Om vi ska återgå till det skrynkliga folket så borde man införa nåt slags mini-körkortstest för de som fyllt 70 år. Inte bara för att dom blivit värdelösa på att köra bil, utan också för att det tillkommit en hel del nya trafikskyltar och regler sedan de tog körkort. Det behöver inte vara något avancerat, utan det räcker ju med att man klarar följande kriterier:

* Behöver inte bromsa ner till 2km/h för att svänga av en väg.
* Håller angiven hastighet vid bra väglag och sikt
* Använder blinkers i tid (Dvs inte 30 sekunder före sväng, och inte strax efter man börjat svänga)
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen
* Använder gaspedalen

Antingen det, eller så får man börja skjuta de som inte sköter sig. Helvete nu börjar jag bli sur igen.. Får avsluta här. Och det gör jag med en bild på mig själv. Mannen, myten, legenden och konstnären med världens kanske fulaste plastväxt i fönstret. Är inte uppklädd inför någon festlig tillställning utan det känns bara bra med kavaj och fejk-slips när jag målar! (Jaja.. jag är dum i huvet, jag vet)


Slänger in en bonusbild på mig och mitt kladdiga lilla busfrö. Får bli en på kevin i nästa inlägg så att det inte blir orättvist! Har ni förresten sett att jag börjar få lite frisyr! OH MAJ GADD! Fortfarande ganska bångstyrigt, men med mycket frisyrsmet i håret och en mössa på plats medan stråna stelnar så blir det rätt okej.

Mine headings

Här har vi den nya superpillen mot runkor. Eller jag menar rynkor. Hur svårt kan det vara att låta en svensk kontrollera ens annons innan man lägger ut den för beskådning av tusentals facebookmedlemmar? Tillochmed Kevin som inte ens är fyra år vet att det heter "ett piller" och inte "en piller" eller "en pille" som de faktiskt har skrivit. Det kan iofs heta "en pille", men då talar vi om någonting annat.

Jaja, de klarade sig iallafall bättre än InterTran som ville översätta "The new anti wrinkle super pill that gives you younger skin and less wrinkles" till "Den ny mot rynka toppen piller så pass gir du yngre hud och mindre rynka". Vad i helvete? Ludmila Engqvist hade klarat detdär bättre, och hon är ju inte direkt någon expert på svenska språket. Varför ens ha en översättartjänst när programvaran spottar ur sig meningar som inte ens den mest sönderrökta jugoslav skulle kunna fantisera ihop. Eller som InterTran hade uttryckt sig:

Ludmila Engqvist had weather that better , and she is ju nots direct any expert on Swede language. Whys alike have a compiler service when shareware am spitting from themselves significance as nots alike the most cracked smoked Yugoslav should kunna fantisera together.


Mjåååå... Hoppa häcken braaå /Ludmila

Äntligen orkade jag uppdatera bloggen

En applåd för geten som äntligen traskat hela vägen från de sneögdas rike till mellanmjölkens förlovade land. Leverans från Petter-san och hans fyra getter! sa fanskapet och lämnade ett paket och en skithög på min innergård. Jag gillar mina nintendogubbar! Ska nog försöka få upp de två klossarna på väggen på nåt vis, och den vita mariogubben kan jag skänka till försten som ger mig pengar.

Jag har varit och köpt mig en canvas-duk, ett staffli, akrylfärg, penslar och en såndär färgpalett. Nu fattas tamigfan bara baskern med den lilla fnutten längst upp, sen är det bara att sätta igång. Tror faktiskt att baskern e halva grejen liksom. Att måla utan basker är som att försöka bestiga ett berg utan att man har ett berg. Den va bra!

Har tänkt att måla stormtroopern ni ser här till vänster som en julklapp till min systerson. Nu har jag givit mig in på djupt vatten igen tror jag... Lär gå åt helvete.


Satt på arbetsförnedringen i två timmar imorse och lyssnade på nån torr farbror som berättade en massa skit som jag redan visste. Tror fan han hette Fnöske i förnamn. I slutet ville han att vi allihopa frivilligt skulle fylla i en enkät om arbetslöshetsförsäkringen. Hahahaha, de andra lemmlarna fyllde snällt i sina lappar, men inte jag! Jag sa åt honom att jag har fyllt i tillräckligt med papper de senaste veckorna och att jag inte tänker fylla i nåt som jag inte måste. Kanske barnsligt att inte offra tre minuter av min för tillfället jävligt billiga tid, men varför skulle jag, egentligen? Efteråt var jag så uttråkad att jag var tvungen att ta en sväng förbi kiosken på hemvägen och köpa sju skraplotter. Då blev jag glad igen. Dock gick jag 55 kronor minus på kalaset, men jag fick ju skrapa!

För er som undrar hur gott det är med Stopp & Väx på tungan så kan jag berätta att det är inte gott alls. Och försök inte skölja bort det med vatten, för det enda som händer är att man sprider ut den beska äckligheten i hela munnen. Ett bra sätt att banta är att pensla alla kakor och andra onyttigheter man har hemma med sådant medel. Det har jag kommit på själv...

Mojen strikes again?

Vilken mystik som överskuggat min tillvaro de senaste dagarna alltså! Som t.ex igår när jag var på bio med min son. Ungefär halva filmen hade gått och jag sitter ihopsjunken i min stol, lite sådär gött trött och bakis. Sitter med händerna i knät och har en loka i ena handen och Kevins cola i den andra. Helt plötsligt märker jag att jag bara har lokan kvar i famnen. Blir lite förvirrad eftersom jag är hundra procent säker på att jag, för bara några minuter sedan, hade två drickor där. Har inte rört mig en millimeter sen dess, vad jag vet. Första tanken är såklart att jag omedvetet ställt ifrån mig colan på golvet eller någon annanstans i närheten så jag försöker leta lite försiktigt utan att störa de som sitter omkring mig (vill ju inte paja känslan i Mamma Mu för dem). Den kan ju inte vara allt för långt bort så det gick snabbt att leta igenom alla ställen, men den fanns ingenstans. Inte ens när filmen var slut, lamporna tändes och jag ställde mig upp och letade noga överallt så hittade jag den... Liksom, vafan?

Jag tror det är någon som har snott den ur näven på mig utan att jag märkt det. En ninja...
Förresten så försvann popcornen också, men det var nog jag som åt upp dem.

Dustbustern

Klockan är mycket, och jag borde sova som ett gris nu. Men jag kan inte, ligger och funderar på en massa viktigheter.. T.ex att dammsuga är så jävla tråkigt. Dra omkring på en stor klump och föra ett rör fram och tillbaka, hur tråkig får man bli som dammsugstillverkare? Tänk om man istället hade dammsugaren på ryggen, och den var lite genomskinlig och hade några dioder som lyste. "Dustbuster" skulle den heta. Och den behöver inte vara så tung, för motorn kan liksom ligga på golvet precis jämte vägguttaget och så har man istället en lång slang därifrån till dustbustern som börjar spela ghostbusters-låten när man sätter på den. Fan vad rent jag hade haft hemma då! Jag brukar nynna på den när jag dammsuger upp bananflugor med min vanliga tråksugare. Ganska roligt :)

Och undra om döva kan ha tinnitus. Kan någon SMSa den frågan till 118100 och skriva svaret bland kommentarerna tack! Själv orkar jag inte.

Spana förresten in funktionerna till vänster. Man kan prenumerera på mina inlägg så att man antingen får dem via RSS, eller att man får ett mail varje gång jag uppdaterat min blogg. Missa aldrig ett inlägg alltså! Viktigt viktigt!

Mojen hittar ett hem

Tidigare ikväll när jag satt framför datorn och gjorde fan-vet-vad så kände jag plötsligt hur ett främmande föremål landade längst in på tungroten (Ja, jag satt med öppen mun framför datorn). "Vadfan var det? Fluga?" var allt jag hann tänka innan jag rent instinktivt började harkla mig och började rota runt med tungan i munnen. Föremålet, som vi kan kalla för mojen, var spårlöst försvunnet. Mojen har hoppat ner genom halsen till magen, tänkte jag och tyckte det var lite konstigt att jag inte känt den påväg ner. Men eftersom mojen inte var någon annanstans i munnen (och tro mig, jag hade letat) så fanns det inga andra logiska slutsatser att dra.

Det lustiga är att ett par minuter senare när jag slickade mig om läpparna, och jag vet att det låter konstigt att slicka sig om läpparna, men om ni tänker efter så fuktar man omedvetet läpparna ganska ofta. Slår vad om att ni gör det precis nu. För att återgå till ämnet så döm om min förvåning när jag hittade Mojen sittandes med en long island ice tea i näven på min madder facking läpp! Hur fan kom den dit utan att jag märkte nåt? En jävla ninja! På min läpp! Mysko som fan. Nu vill ni såklart veta vad det var, och jag ska tala om för er att jag har ingen aning. En brun liten platt sak som såg ut att vara av trä. En flis typ. Fråga mig inte heller hur den kom dit eller varifrån den kom. Det får förbli ett mysterium. Detdär med drinken var på skämt alltså...



Sedan såg jag en snubbe på SVT2 som såg exakt ut som en karaktär i Skrotnisse. Vet inte om det var skrotnisse himself eller den andra snubben på bilden. Vet ärligt talat inte ens vem av de två som är skrotnisse. Det var iallafall han till vänster, och även lite han till höger. De är ju rätt lika varandra, de på bilden. Det är fan en exakt kopia av han på TV :D

Min lilla datorhörna

Ganska mysigt, men inte klart på långa vägar. Skulle behöva en mattjävel som går i nintendotemat, nån som har förslag på var man kan köpa? Eller ja, vilken matta som helst som är lite barnslig kanske passar?

Det är spännande att handla nu för tiden, speciellt när man ska betala. "Hej, tar ni brutna visakort? Annars kan jag inte betala....". Hittills har det gått bra, och faktiskt alla kassörskor har tipsat mig om att jag borde beställa ett nytt. -Nähä!?


Jag har köpt en gryningssimulator också! Ska bli intressant att se om den fungerar. För er som inte vet vad det är kan jag berätta att det är en lampa för tusen spänn :(.

"Med väckningslampan väcks du på ett naturligt sätt, med ljus som ökar gradvis. Det förvandlar uppvaknandet till en trevlig upplevelse. Ljuset ökar gradvis under 30 minuter innan den inställda väckningstiden. Ljuset faller på dina ögon och påverkar dina energihormoner och förbereder din kropp på att vakna. Det gör uppvaknandet till en mer behaglig upplevelse. Vid den inställda väckningstiden börjar du höra ett naturligt ljud. Det börjar tyst och når den valda ljudstyrkan först efter en och en halv minut. Du kan välja mellan fyra olika ljud: morgonfåglar i skogen, ett avslappnande pip, ljudet av en afrikansk djungel eller det mjuka ljudet från ett vindspel. Tack vare det gradvis ökande ljudet blir uppvaknandet mer behagligt och garanterar att du aldrig blir bryskt väckt."

Till sist ett musiktips: Volbeat. Kottdamn vad jag har fastnat för deras senaste album.

Klumpen köper pizza.

Bakfyllan verkar ha påverkat min koordinationsförmåga samt tidsuppfattning lite. Var och hämtade barnen innan, och i samband med detta så beställde jag pizza ifrån pizzerian en bit ifrån. Det bästa med den pizzieran är nästan att dom har en tjej som brukar ta emot beställningarna via telefon. Istället för en mumlande turk som inte ens har gått färdigt sin SFI-kurs, som verkar vara så poppis bland deras konkurrenter. Men iallafall fick jag beskedet att det skulle ta 15 minuter innan de var färdiga så jag fick ju "köra runt" lite med barnen i bilen en lagom stund. Kollade ju givetvis inte på klockan eftersom jag kände att en kvart ska jag nog kunna tajma in! Men jag var lite nervös sen när jag stegade in i pizzerian, jag hade ingen aning om det var fem minuter sedan jag beställde, eller om det kanske rent ut sagt var igår?! Varför skulle jag försöka ge mig på en sån avancerad grej som att beställa pizza? Jäjä, jag lugnade dock ner mig och kom efter lite tänkande fram till att sträckan jag kört med bilen måste tagit nånstans mellan tio och tjugofem minuter, så jag har nog prickat in kvarten ganska bra ändå.
Sen när jag skulle betala hade de en såndär nyare variant av kortläsare där man sticker in sitt kort i ett litet hål. Måste tryckt för hårt för på nåt vis råkade jag bryta av kortet på mitten, det var kul. Tur jag hade lite slantar i plånkan iallafall.
När jag hade ätit upp min pizza fick jag syn på burken med sås som jag hade glömt att använda. Funderade på att ta fram en sked och äta upp såsen retroaktivt, men vid närmare eftertanke så verkade den idén inte så bra. Ska dricka den till frukost imorgon som en pizzasmoothie.

Igår var jag uppe i Uddevalla och tittade när grannens bror tävlade i sidovagnscross-SM. Det var riktigt roligt. I första heatet gick deras motorcykel sönder, jävla skit! Men felet lokaliserades och åtgärdades inför andra heatet där de kom femma tror jag. När jag kom hem så hade min kära mor städat hela min lägenhet (jag tror hon tycker det är roligt). Mamma du är bäst! Sedan drack jag öl och blev drabbad av nån tillfällig amnesi. Hoppas jag hade roligt...

Tvättade bilen i en biltvätt också, och givetvis satt jag i under tiden. Det var inte alls lika roligt och spännande som när man var liten. Boohooo jag vill ha pengarna tillbaka :(

Kvalificerat skitsnack

Idag var jag så flottig att jag fick ta en dusch. Hade precis öppnat en öl och eftersom det är dumt att låta den stå och bli avslagen så fick den följa med in i duschen. Tvålade in mig som vanligt, och tvättade sedan av tvålen också precis lika vanligt. Kom att tänka på hur det måste vara att vara dement att försöka duscha. Det måste ju ta sjukt lång tid, och jag ska förklara varför. För det första så har ju vi icke-dementa en sedvanlig ordning som vi tvålar in oss i. Typ armhålor -> armar -> mage -> KÖN -> ben -> fötter. Eller hur man gillar't. De dementa minns inte ens i vilken ordning de brukar tvåla, så dom tvättar lite här och var beroende vad dom känner för. Och sen när dom har kommit typ halvvägs så har dom glömt vilka ställen de tvålat in. "Har jag skrubbat naveln?" . Efter fyra timmar står de där och har tvättat ena armen åtta gånger, och den andra har de glömt.

Ja just det. Jag hade ju en öl i duschen också. Passade på att dricka en skvätt på detdär porriga viset där man liksom håller burken en bit ifrån munnen och medvetet låter ölen hamna utanför munnen och skumma ner för bröstet och magen. Jag stod ju ändå i duschen, hahahaha.... (Jag skoja. Eller?)

Väl ute ur duschen torkade jag mitt såkallade "korta" hår och slängde ett getöga mot spegeln. Vad får jag se, om inte en monchichi från yttre rymden. Jag borde ha rakat mig för längesen, men jag försöker spara till en frisyr, sådetså.



Side notes
Jag ska skriva i mitt CV: "Har en utomordentlig förmåga att kunna blogga om allt från viktiga tingest såsom paddor och svamp, till vardagliga saker såsom duschar och damp).

Hösten är här och jag tror jag börjar bli lite sjuk. I huvudet..

Enligt en säker "källa" så duschar dementa faktiskt oftast inte själva. "Källan" ville bara påpeka detta. Bra påpekan, annars kunde ju min blogg uppfattas som oseriös.

Vad sätter man för rubrik på ett sånthär inlägg?

Produktiv dag på jobbet idag.

Igår fick jag ett brev från försäkringskassan, ni vet ett såntdär med tre perforerade kanter som man måste dra av. Okej, okej, jag fattar att de är konstruerade på det viset så att man ska vara säker på att ingen läser de superhemliga uppgifterna om t.ex hur mycket bostadsbidrag man är berättigad till, men vafan!? Kunde de inte kommit på nån annan lösning än dessa 2 millimeter breda kanter där man får slita loss ytterst små bitar i omgångar. Sedan sitter man där med världens skrynkligaste papper fullt med revor vid ett bord som ser ut att vara juldekorerat med 7000 papperssnöflingor?

En annan idiotisk sak är burkarna med kløver vaseline. Är det nåt slags practical joke eller hur tänkte man när man förvarar en salva, som man skall stoppa ner fingrarna i (vilket gör dem kladdiga och hala. Detta kladd sprider sig sedan till burken som i sin tur blir lika hala som fingrarna), i en burk som är nästan omöjlig att öppna t.o.m. med torra händer? Det måste ju vara den sämsta förpackningen i världshistorien. Inte helt oväntat kommer skiten från Norge. Oh the irony, hahaha.

Om ni inte redan har listat ut det så är det faktiskt ingen banan, utan en satsuma på bilden. Och på tal om citrusfrukter så var det två killar i min klass på låg- eller mellanstadiet som började slåss i skolmatsalen efter en vild argumentation om huruvida frukten som en av killarna hade med sig var en stor clementin eller en liten apelsin. Det är den bästa anledningen till bråk. Ever!

Crimemedicine

Fortsätter lite på knarktemat. Tänkte berätta om en reklam jag såg på TV igår. NEJ DET HÄNDER INGET I MITT SNUSTORRA LIV SÅ DET ENDA JAG HAR ATT SKRIVA OM ÄR EN JÄVLA REKLAM. (Tillfälligt utbrott, jag ber om ursäkt.) Kan väl iallafall skylla på att det var TV'n i väntrummet på sjukhuset, och mina ögon var lite fucked up som ni kan se i förra inlägget, så att försöka läsa den tolv år gamla Allers prydd med Lill-Babs skrynkliga feja var ju inte att tänka på tyvärr. "Bacillhärden" kallas tidningen för internt på ögonmottagningen, tror jag. Så jag hade helt enkelt inget annat val än att vila mina stackars stackars ögon på televisionsapparaturen.

Iallafall, reklamen innehöll en förtroendeingivande kvinna som stod med en labb-rock och berättar följande

"På vår hemsida kan du köpa medicin snabbt, smidigt och helt utan recept. Där ställer du enkelt din egen diagnos. På sajten finns allt du behöver - från värktabletter till hjärtmedicin eller amfetamin."

Givetvis förstod jag nästan direkt att detta var nåt spektakel från apoteket eller nåt liknande (läkemedelsverket faktiskt). De hade, på ett förhoppningsvis ironiskt vis, överdrivit allting ungefär som i en ariel-reklam från nittiotalet. Miljön, musiken, monologen och speciellt i slutet, när hon kramar om sina barn inklusive den gyllene jycken, kändes så fantastiskt träffsäkert.

Titta på videon och gå sen in på crimemedicine.com och beställ ditt knark redan idag!